Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Självklarhet. Att det kommer vatten från kranen känns självklart, men det låga priset gör att det tar flera hundra år att byta ut rören och tvingar kommuner till bevattningsförbud. Bild: Hasse Holmberg / TT
Självklarhet. Att det kommer vatten från kranen känns självklart, men det låga priset gör att det tar flera hundra år att byta ut rören och tvingar kommuner till bevattningsförbud. Bild: Hasse Holmberg / TT

Viktor Karlsson: Vatten i kranen även för barnen

Halmstad och Laholm har ständigt återkommande bevattningsförbud. I Hylte läcker 40 procent av dricksvattnet ut. Genom höjda rörliga VA-taxor och utökat kommunsamarbete kan båda problemen lösas.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Halmstad och Laholm ser ut att klara sig utan bevattningsförbud i sommar. De två senaste årens avsaknad av förbud är dock mer av en parentes i kommunerna, som gemensamt driver Laholmsbuktens VA (HP 13/7).

För att undvika ett strikt bevattningsförbud i år, gick Laholmsbuktens VA den 27 juni ut med rekommendationer om att hushålla med dricksvattnet genom att exempelvis vattna krukväxter på kvällen i stället för dagen. Det är lätt att ta rent och friskt vatten i kranen för givet, men södra Hallands vattenförsörjning är definitivt hotad.

Laholmsbuktens VA har skickat in en ansökan om att få dra rör från Bolmen, för att säkra tillgången på dricksvatten. Även om projektet går som planerat, kommer hallänningarna ändå inte ha Bolmenvatten i sina kranar förrän 2035 (HP 6/7).

Inte nog med att tillförseln av vatten är dålig, det finns även stora läckage i de befintliga vattenledningarna. Till följd av gamla ledningar har Laholmsbuktens VA 15 procent vattenläckage, vilket är över målet på 10 procent. I Hylte kommun läcker hela 40 procent av vattnet ut ur rören innan det når kommuninvånarnas kranar (SR P4 Halland 12/8 2021).

En upprustning av VA-näten finansieras på kommunal nivå. Det är naturligt att kommunerna ansvarar för grundläggande infrastruktur som vatten och avlopp. Om privata aktörer skulle gräva hål i marken och lägga flera olika vattenledningsnät bredvid varandra, hade det troligtvis blivit både dyrt och bökigt.

Till följd av monopolställningen har kommunerna ett extra stort ansvar. Det är ytterst viktigt för de halländska kommunernas förtroende att de kan tillhandahålla något så grundläggande som rent vatten.

För att vatten och avlopp inte ska bli bortprioriterat i politiska kompromisser, har alla svenska kommuner speciella VA-taxor, skilda från de kommunala budgetarna. En fördel med VA-taxor, bortsett från tanken om att det ska garantera tillräcklig förnyelse av ledningsnäten, är att de som faktiskt nyttjar vattnet också får betala för det.

Problemet är att kommuner tenderar att sätta sina VA-taxor alldeles för lågt. Enligt en rapport från den statliga myndigheten Svenskt Vatten år 2019, har en VA-skuld med föråldrade vattenledningar byggts upp till följd av för låga VA-taxor under en lång tid. Denna uppfattning delas av Mattias Hultin, avdelningschef på Laholmsbuktens VA.

”Det vi ser framåt är att vi behöver öka förnyelsetakten för att säkerställa leveranssäkerheten och så ser det ut i hela VA-Sverige”, uppger Hultin i en kommentar till ledarredaktionen.

Enligt rapporten från Svenskt Vatten år 2019 har Laholm en genomsnittlig förnyelsetakt för vattenledningar på knappt 0,3 procent, vilket innebär att det skulle ta omkring 350 år att byta ut hela ledningsnätet. Mattias Hultin uppger att Laholmsbuktens VA historiskt har legat på upp till 0,5 procent förnyelsetakt, vilket innebär att vattenledningarna skulle bytas ut på 200 år.

För Hylte uppvisar rapporten från Svenskt Vatten på en förnyelsetakt på omkring 0,6 procent, motsvarande en utbytesperiod på omkring 170 år. Enligt Cecilia Zryd, tf VA- och renhållningschef i Hylte kommun, har det dock inte skett någon förnyelse alls under de två senaste åren. För att ändra på detta antog kommunen i februari 2022 en omfattande VA-plan med relativt stora förnyelseinvesteringar under de kommande tio åren.

En förklaring till att Hylte kan byta ut sina vattenledningar i högre takt är att kommen har en relativt hög VA-taxa. I Hylte betalar en normalvilla fasta VA-avgifter på närmare 4500 kronor och rörliga VA-avgifter på 3,30 öre per liter vatten, vilket resulterar i 9 320 kronor om året i snitt. Det kan jämföras med 4 680 kronor i Halmstad, 6 525 kronor i Laholm och 8 538 i genomsnittskommunen.

En högre VA-taxa kan också fungera som en lösning på vattenbrist och på så vis förhindra bevattningsförbud. Enligt den marknadsliberala tankesmedjan Timbro kan nämligen en tioprocentig höjning av vattenpriset göra att det går åt tre procent mindre vatten.

De lägre taxorna i Halmstad och Laholm kan delvis bero på stordriftsfördelar från ett gemensamt VA-bolag. Hyltes höga VA-taxor har resulterat i en godkänd förnyelsetid, men läckagen är fortfarande på 40 procent.

En potentiell lösning skulle kunna vara att Hyltes vatten- och avloppsförvaltning läggs till i Laholms och Halmstads redan befintliga VA-samverkan, Laholmsbuktens VA. På så vis kan de tre kommunerna sätta en enhetlig hög rörlig VA-taxa, dra nytta av varandras kunskaper, samverka kring en ny Bolmenledning och rusta upp de befintliga vattenledningarna.

Med högre rörliga VA-taxor och mer kommunsamverkan kan södra Halland komma närmare en lösning på problemen med läckande rör och bevattningsförbud.

LÄS OCKSÅ: Ansökan görs om att ta ut dricksvatten från Bolmen

LÄS OCKSÅ: Inget bevattningsförbud i sikte – för andra året i rad

LÄS OCKSÅ: Projektet "reducering av brunifiering i sjövatten" i gång

LÄS OCKSÅ: Miljön och vattenbrist påverkar räddningstjänstens insatser

LÄS OCKSÅ: Brusten ledning orsakade vattenläcka i Laholm

LÄS OCKSÅ: Reningsverket i Särdal klarar inte utsläppskraven

LÄS OCKSÅ: Två vattenverk hotas när gräns för PFAS sänks kraftigt

LÄS OCKSÅ: LBVA kastar en miljard kronor i Bolmen