För att ändra på dagens skolsystem behövs en vilja.
För att ändra på dagens skolsystem behövs en vilja. Bild: Gorm Kallestad

Var finns den politiska viljan att förändra skolan?

”Politikerna lyssnar, sedan går de åt rakt motsatt håll. Det har låst sig oerhört.” Det säger Filippa Mannerheim om tillståndet i den svenska skolpolitiken, ett år efter hennes mycket uppmärksammade debattartikel.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

För ett år sedan, den 17 november 2020, publicerade Expressen en debattartikel som kom att få ett stort genomslag i den svenska skoldebatten. Artikeln var skriven av läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim och var en hård anklagelseakt riktad mot riksdagspolitikerna. Rubriken, ”Svensk skolan är en skam – ni politiker har svikt”, är en bra beskrivning på artikelns tonläge.

”När jag skrev den kändes det som att jag måste få säga detta. Men efter att den publicerades blev det alldeles tyst, de dagarna var det rätt jobbigt med tanke på att texten var bombastisk. Sen var det som att dra ut korken ur flaskan. Jag tror att jag skrev det alla tänkte på”, säger Filippa Mannerheim i en intervju med ledarredaktionen.

ANNONS

Den stora uppmärksamheten som Mannerheims artikel fick bekräftas också av Karin Olsson, kulturchef på Expressen.

”Den artikeln ligger på topp fem i räckvidd bland kulturens artiklar det senaste året. Genomslaget var enormt. Samma saker hade sagts tidigare, men jag tror att det var speciellt att det kom från en lärare och hade den emotionella kraften. Den är utan tvivel en av årets kulturartiklar som haft störst genomslagskraft för oss”, skriver hon i ett mejl till ledarredaktionen.

Vad handlade då artikeln om? Kortfattat var texten ett öppet brev riktat till riksdagspartierna, och där Filippa Mannerheim redogjorde för tillståndet i den svenska skolan, med friskolekoncerner som expanderar och kan göra vinster på att dra ner på löner och personal samtidigt som de lockar till sig mer lättundervisade elever.

”Ni, politiker, har gjort vår gemensamma skola till en våt dröm för riskkapitalbolag”, skrev Mannerheim.

Gensvaret blev som sagt massivt i skoldebatten, framför allt från lärarkåren, men även från den stora breda massan. Opinionen kunde enas om att skolsystemet inte rätt, som Filippa Mannerheim beskriver det. Men det betyder inte att allt är frid och fröjd, långt ifrån.

”Det som känns helt overkligt är att det finns en enorm diskrepans mellan politiker och deras väljare. Det går nästan inte att förstå, det chockerar mig. Politikerna lyssnar, sedan går de åt rakt motsatt håll. Det har låst sig oerhört”, säger Filippa Mannerheim.

ANNONS

Detta trots att det finns statistik, data, undersökningar och vittnesmål om det allvarliga läget i svensk skola, menar Mannerheim.

Även om Filippa Mannerheim medger att hon inte är en hoppfull person till sitt sinnelag säger hon så här avslutningsvis:

”Det finns hopp. Det är inte hugget i sten, det går att ändra. Det här fixar vi, om viljan finns.”

Detta sista är något att ta fasta på. För att ändra på dagens skolsystem behövs en vilja. Så frågan är: Var är ni politiker som vill förändra skolan så att den blir likvärdig och inte ökar skillnaderna mellan elever och mellan skolor?

Det är hög tid att agera på det som lärarkåren, och inte minst era väljare vill. Stoppa aktiebolagens expansion i den svenska skolan och se till att våra gemensamma resurser går till det de är avsedda, till elevernas undervisning. Skolan är ingen marknad utan ett samhällsuppdrag.

ANNONS