Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Mössa på 2.0” vann textilkonsttävlingen i Laholm men utsattes för vandalism. Bild: Lovisa Essunger
”Mössa på 2.0” vann textilkonsttävlingen i Laholm men utsattes för vandalism. Bild: Lovisa Essunger

Kent Nilsson: Vandalism utan politisk effekt i Laholm

Den eller de som avser att håna och skaka om HBTQ-rörelsen lär knappast nå sina mål genom vandalisering. Händelsen stannar därför vid att bara vara omogen skadegörelse.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

För en dryg vecka sedan hördes tunga suckar från konstvännerna i Laholm. Det vinnande bidraget i kommunens textilkonsttävling av Malin Olestål Martina och Maria Stjärnljus utsattes för skadegörelse. Någon hällde olja på konstverket och tände på. Risken finns också att statyn vid Lagan med de badande barnen har fått bestående skador i grundkonstruktionen.

Det tycks ha gått inflation i vandalism och sabotage mot konsten. I ett vidare perspektiv handlar det både om nyskapande konst och de gamla mästarnas verk. Enbart under november månad har det rapporterats om flera sabotage och försök till vandalism på olika håll i världen. Aktivister med mer eller mindre tydlig agenda är beredda att förstöra viktiga delar av kulturarvet.

Bland annat var Edward Munchs tavla "Skriet" nyligen nära att attackeras på Nationalmuseum i Oslo. Och på konstmuseet National Gallery of Australia, i Canberra limmade aktivister fast sina händer på Andy Warhols berömda tavla "Campbell's Soup". Nyligen kastades även färg på en skulptur i centrala Paris. Det handlar om Charles Rays "Horse and rider" som finns utanför Bourse de Commerce-museet.

Att konstverk förstörs väcker självklart ilska hos många, inte bara konstälskare, men denna form av vrede gynnar inte heller debatten kring sakfrågorna. Textilkonstverket i Laholm är en del av den tävling som går ut på att sätta kläder på konstverk i staden. Laholms kommun står för arrangemanget. Ett av barnen bar slöja och ett annat bar en så kallad ADHD-keps. De tillfälliga regnbågskläderna signalerade ett komiskt HBTQ-budskap och kröntes av en paroll med orden ”Different Not Less”.

Den eller de som avser att håna och skaka om HBTQ-rörelsen lär knappast nå sina mål genom vandalisering. Vem ska ta emot passningen? Nog finns det en och annan HBTQ-skeptiker i Laholm, men det lär knappast uppstå en massrörelse, och det kommer inte att fattas politiska beslut i frågan. De mediala effekterna är marginella. Vandalismen stannar därför vid att bara vara omogen skadegörelse.

Konstnärens tankefrihet har betydelse. Skapandet av konst och annan kultur är en grundläggande frihet som måste uppmuntras och skyddas. Normen hos politiker och kritiker som är rädda för kultur är också utan kraft.

Författaren Henning Mankell skapade polisen Kurt Wallander. Han skapade även Kurt Wallanders far Henning Wallander som målade tavlor i hemmet på Österlen. Alla hans tavlor hade samma motiv - ett skånskt landskap. En enda variation fanns mellan tavlorna, det var antingen ”med tjäder” eller ”utan tjäder”. Att alltid måla samma motiv gjorde Wallanders far trygg. Men visst är det tur att det finns konstnärer i verkliga livet som vågar utmana.