Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Politiken måste väga friheten att välja personlig assistans mot hårdare kontroller av utbetalningar. Bild: Janerik Henriksson/TT
Politiken måste väga friheten att välja personlig assistans mot hårdare kontroller av utbetalningar. Bild: Janerik Henriksson/TT

Gustav Juntti: Värna valfrihet trots välfärdsbrott

Omfattningen på fusk, brott och bedrägerier inom personlig assistans har varit kända länge.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

43 miljoner kronor. Det ska ett assistansbolag ha lurat Försäkringskassan och Göteborgs kommun på mellan åren 2012 och 2020. Rättegången vid Göteborgs tingsrätt löper från den 27 april och beräknas vara klar 15 juli.

Åtalet är en kraftsamling mot allt mer aggressiva metoder för att sko sig på skattepengar. Det är bra. Men enligt kammaråklagare Petter Lundgren brast myndigheternas kontroller för ofta för att få stopp på utbetalningarna till bolaget ifråga.

Det är välfärdsbrottens stora dilemma. Det är en sak att upptäcka brott i efterhand och återkräva pengar. Det är något annat att skapa rutiner och regler som förebygger bedrägerier.

Ett strikt regelverk skapar stora kostnader för kontroller, både hos myndigheter och skötsamma företag. Det kan göra att resursstarka bolag blir kvar med mindre konkurrens om kvalitet och priser. På exempelvis fondmarknaden står staten inför samma avvägning.

Den svåraste frågan är dock valfriheten. För precis som att många olika fonder i grunden är bra för den enskilde spararen, är det bra för de med behov av personlig assistans att kunna välja, och byta, utförare. Inspektionen för socialförsäkringen uppskattar att det finns tusen assistansbolag. Det är ytterst politiken som avgör om så många behövs för valfriheten.

Men den personliga assistansen sticker ut, enligt en ny bok av ekonomerna Mårten Blix och Henrik Jordahl vid Institutet för näringslivsforskning. Tre av fyra tjänster utförs av privata företag. Det är långt över siffrorna för primärvård, skola och hemtjänst.

Enligt Blix har det varit för lätt att kliva in i branschen, och för enkelt för oseriösa aktörer att fortsätta i den. Mer regleringar och kontroller måste till. Det är enkelt att instämma.

För det är främst inom personlig assistans som felaktiga utbetalningar sker. Enligt en granskning av Försäkringskassan år 2009 bedömdes drygt var tionde utbetalning inom assistansersättningen som felaktig, motsvarande en summa på 1,7 miljarder – högst av alla välfärdssystem. Ett år senare skattades siffran till 2,1 miljarder.

Samtidigt har staten inom ramen för Nationellt underrättelsecentrum lyckats stävja fler avancerade brott. Exempelvis lagfördes stora bedrägerier inom det statliga tandvårdsstödet med insatsen Trollet. Och under 2020 redovisade polisen varje månad tre gånger så många bidragsbrott som 2018 till Åklagarmyndigheten.

Omfattningen på fusk, brott och bedrägerier inom personlig assistans har varit kända länge. Politiker måste kavla upp ärmarna. Pengarna ska nå behövande, inte brottslingar.