Lena Sommestad med tidskapseln laddad med halländska hälsningar till framtiden.
Lena Sommestad med tidskapseln laddad med halländska hälsningar till framtiden. Bild: Roger Larsson

Välkommen tillbaka du sköna gråa vardag

När 2020 summeras domineras året helt av coronakrisen och dess konsekvenser. Av året som har gått har vi lärt oss att längta tillbaka till att allt blir som det har varit, en normal vardag.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

En vanlig dag i mitten av februari. Det är så grått som man kan tänka sig en vinterdag i Halmstad. På Stora torg hör man kyrkklockorna slå och det är folk lite här och var, på väg någonstans. Det är en helt vanlig i dag i februari. Men inte helt normalt, något speciellt har faktiskt hänt ett stenkast från torget på Halmstads slott.

Det är den 18 februari 2020 och dåvarande landshövding Lena Sommestad har bjudit in en liten skara till en liten högtidlig ceremoni och Hallandsposten är på plats för att rapportera. Det grävs en grop nere i slottskällaren.

ANNONS

Men innan dess har de inbjudna gästerna fått skriva en liten hälsning på ett speciellt tidsbeständigt papper som lagts i en metallåda tillsammans med andra hälsningar från hallänningar.

Hälsningarna är till framtiden, 400 år framåt i tiden. De grävs ner på slottet och inte får öppnas förrän år 2419. Tidskapseln markerar en slags epilog till slottets 400-årsjubileum och blir en påminnelse om den tid vi lever i dag.

Tanken svindlar, 400 år känns för stunden som en oerhört lång tid, och får en att fundera över samtiden. Kommer det att bo människor på Halmstads slott då? Hur ser samhället ut och hur har klimatförändringarna påverkat Halmstad och Halland? Det är frågor som ingen kan svara på i dag. En sak är i alla fall säker, det känns tryggt att leva i en tid där det finns en vardag som är förutsägbar.

Men bara en månad senare är vardagen som bortblåst i och med den snabba smittspridningen av coronaviruset i samhället. Snart är krisen också ett faktum på många sätt, även om Sverige intog en mjukare nedstängning av samhället än många andra länder. Ändå är coronakrisen en påminnelse om hur skört ett samhälle kan vara.

Ser man på årets sista dag tillbaka på året som har gått är coronapandemin den helt klart mest dominerande nyhetshändelsen globalt, nationellt och regionalt i Halland.

ANNONS

Alla har på olika sätt blivit påverkade av pandemin, om det så är att man själv eller har någon anhörig som blivit smittad eller genom de restriktioner som har funnits. Och den sociala distanseringen har i grunden påverkat våra relationer till varandra.

Mest osäkerhet inför framtiden upplevde nog många inledningsvis under våren när det inte fanns några säkra prognoser om framtiden. I takt med att belastningen på sjukvården ökade liksom antalet avlidna i covid-19, blev allt fler medvetna om allvaret. När kurvorna sedan vände neråt framåt sommaren såg det genast mycket ljusare ut, och man kunde uppleva att vardagen sakta kom tillbaka.

Så här i efterhand kan man konstatera att en omfattande testning drog ut på tiden i Sverige och att vi missade att skydda många av de äldre på särskilda boenden, därav de höga dödstalen i landet.

Trots en betydligt mindre smittspridning under sommaren var krisen inte över. När den andra vågen sakta men säkert drog in i höstas var det nog många som var rejält trötta på pandemin och dess restriktioner. Så här i efterhand borde man inte varit överraskad av den ökande smittspridningen under vinterhalvåret, men i och med att det nya coronaviruset är en helt ny smitta för människan har det varit svårt att förutsäga hur den sprids.

ANNONS

När året nu närmar sig sitt slut är det ett par händelser som ger tydliga föraningar om det kommande året.

Den första är de i mellandagarna påbörjade vaccinationerna i Sverige. Förvisso har de startat i liten skala men i takt med att vaccinleveranserna ökar kommer allt fler människor att bli vaccinerade och smittan kommer förhoppningsvis att tryckas tillbaka markant. När vardagen återgår till det normala återstår förvisso att se, men förhoppningsvis redan till sommaren.

Den andra händelsen är kopplad till regeringens agerande under året och som i stort speglar den svenska modellen där myndigheterna ofta sitter på initiativet i en kris och att det finns begränsade möjligheter för regeringen till en verklig nedstängning av samhället.

Enligt ett förslag till en ny pandemilag ska regeringen från och med den 10 januari få kraftigt utökade möjligheter att stänga till exempel köpcentrum och gym. Pandemilagen är sprungen ur den kritik som regeringen har fått under stora delar av året för att den agerat för lite och för långsamt, en kritik som varit befogad under den senare delen av hösten då den andra vågen av smittan har drabbat Sverige hårt.

Det är inte helt okomplicerat att regeringen med den nya pandemilagen ges kraftigt utökad makt över det svenska folket. Ändå kan det vara befogat just i en krissituation och alla individer inte tar sitt ansvar.

ANNONS

Även i en kris behöver man medel för att kunna skapa förutsägbarhet, och det har varit svårt under året att följa hur regeringen kommer att agera. Förvisso har smittan på många sätt varit ett rörligt mål, och det är svårt för regeringen att vid varje givet tillfälle fatta de välavvägda besluten.

Men under en begränsad tid är det nödvändigt att regeringen har de rätta verktygen att på allvar bekämpa en allmän smittspridning i samhället även om detta i sin tur innebär kraftiga inskränkningar i människors frihet.

Kan inte individerna sammantaget ta sitt ansvar måste staten agera för att se till att samhället återigen blir förutsägbar, och krisen ersätts av vardag. Men det är viktigt att med kraft markera att regeringens utökade maktbefogenheter är ett undantag, och att man bevakar detta faktum.

Vad är då en kris? Det är inte helt lätt att exakt definiera vad en kris är, men en sak som kännetecknar en kris är att det är svårt att förutse dess konsekvenser.

Det som vi kallar för vardag innebär att den till stor del är förutsägbar, varje dag ser ungefär ut som föregående dag. Det kan tyckas vara lite grått och lite tråkigt, men det finns mycket som är positivt med vardagen för den innebär att man kan planera för framtiden, att man kan investera i sina framtidsförhoppningar.

ANNONS

En kris innebär att de vardagliga rutinerna är hotade. Ser man tillbaka på det år som snart är till ända är det också detta som har kännetecknat coronakrisen, att man inte vet hur exakt hur framtiden kommer att te sig.

Visserligen har samhället en stark motståndskraft och många har kunnat leva sina liv på ungefär på samma sätt som innan, men det går inte att komma ifrån att pandemin har haft påverkan på alla invånare i Sverige. De som har påverkats mest är så klart de som har drabbats av sjukdomen, däribland alla de som har avlidit eller fått långtidssymtom.

Sen har vi alla de människor som på ett eller annat sätt har drabbats av coronakrisens konsekvenser, till exempel inom handel och hotell- och restaurangbranschen. Regeringen har ryckt ut med riktade stödpaket och bidrag, lite som plåster på såren.

I det stora hela kommer ändå många jobb att försvinna på grund av coronakrisen och det lär dröja innan ekonomin rullar på som vanligt igen. En sak är i alla fall säker, längtan till vardagen kommer att vara stor när detta är över, när pandemin nu kan summeras.

I takt med att vaccinationerna kommer igång på allvar lär immuniteten att successivt stoppa smittspridningen. Fram till dess gäller det att hålla i och hålla ut när vi nu hälsar det nya året välkommet.

ANNONS

När jag i februari skrev om nedgrävningen av tidskapseln på Halmstads slott var min förhoppning att hallänningarna år 2419 har en grå vardag som de lever i. I dag är mitt perspektiv annorlunda efter ett år som har präglats av en allvarlig pandemi.

Jag hoppas att vardagen kommer tillbaka under 2021 och att livet blir mer förutsägbart. Det är vardagen som får samhället och livet att gå runt helt oavsett om det gäller nästa år eller om 400 år. Så välkommen tillbaka du sköna gråa vardag.

ANNONS