Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det är inte länge sedan det var långtifrån självklart att kunna välja hemtjänst. Bild: Gorm, Kallestad

Svend Dahl: Välfärdens valfrihet ska utvecklas – inte avvecklas

Möjligheten att kunna göra aktiva välfärdsval är inte bara tryggare för brukaren utan leder till bättre verksamhet, både privat och offentlig. Därför är det värt att fira att lagen om valfrihetssystem fyller tio år.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Det är inte länge sedan möjligheten att kunna välja vårdcentral var långt ifrån självklar.

Att det i dag, oavsett var i landet man bor, är möjligt att välja mellan privata och offentligt drivna vårdcentraler är ett resultat av lagen om valfrihetssystem (lov) som i år fyller tio år. Tre fjärdedelar av svenskarna bor dessutom i kommuner som använder lov för att erbjuda valfrihet i hemtjänsten.

Valfrihet i välfärden handlar i grunden om makt över viktiga delar av den egna vardagen. Att bli anvisad den hemtjänst, de mattider och den personal som kommunen beslutat om rimmar numera illa med de flesta människors uppfattningar om ett bra liv.

Därför är det anmärkningsvärt att valfriheten, och de privata aktörer som gör den möjlig, fortsätter att vara kontroversiell långt in i Socialdemokraterna. Det har de senaste åren inte minst märkts i frågan om vinster i välfärden. Även om S, ställda inför en riksdagsmajoritet som är positiv till välfärdsföretag, för tillfället lagt planerna på vinstförbud på hyllan finns åsikterna kvar.

Förutom att ge människor rätten att välja och välja bort, har valfrihetssystemen i välfärden två stora fördelar.

För det första bygger de på att utförarna måste konkurrera med kvalitet.

Att uteslutande ha fokus på lägs- ta möjliga kostnad blir inte en framkomlig väg. Det stimulerar både satsningar på kvalitet och framväxten av aktörer som möter särskilda önskemål och behov. Att andelen äldre som till Socialstyrelsen anger att de kan påverka vilken tid hemtjänsten kommer är högre bland de som valt en privat utförare är ett exempel på detta. Framväxten av företag som erbjuder hemtjänst med finskspråkig personal är ett annat.

För det andra tvingar valfrihetssystemen kommuner och regioner att göra genomlysningar av de egna verksamheterna. För att kunna bestämma ersättningen till de privata utförarna behöver kommunerna och regionerna skaffa sig en bild av vad den egna verksamheten egentligen kostar. Många kommuner har på så sätt upptäckt ineffektiva arbetssätt i exempelvis den egna hemtjänsten. Det gör det möjligt att få ut mer av varje skattekrona.

I en ny rapport pekar branschorganisationen Vårdföretagarna på hur dessa fördelar med valfrihetssystemen kan stärkas. Det handlar bland annat om att kommunerna och regionerna borde göra årliga och transparenta redovisningar av kostnaden för den egna verksamheten. Kommunerna och regionerna måste också kompensera de privata utförarna när det uppstår underskott i de offentliga verksamheterna. I dag sker detta endast undantagsvis, vilket i längden snedvrider konkurrensen och gör det svårare att bevara valfriheten.

Kommunerna och regionerna behöver också bli bättre på att lättillgängligt redovisa de valmöjligheter som finns och hur de står sig i en kvalitetsjämförelse. Trots att detta skulle göra valen enklare och driva på kvalitetsutveckling, saknas det i dag på de flesta håll.

Svensk välfärd står i dag inför stora utmaningar sett till både kostnader, tillgänglighet i primärvården och kvalitetskrav. Att ta vara på valfriheten är ett sätt att möta detta.