Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Utbildningsminister Anna Ekström (S) visar vägen för den svenska skolan när hon lättar på kraven på kommunerna. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Utbildningsminister Anna Ekström (S) visar vägen för den svenska skolan när hon lättar på kraven på kommunerna. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Mattias Karlsson: Vägen till en likvärdig skola går via staten

Att regeringen nu släpper motkravet för likvärdighetsbidraget till skolan är välkommet. Men den svenska skolan står inför större problem än så.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Förra året införde regeringen det så kallade likvärdighetsbidraget som landets kommuner och fristående skolor kan söka för att öka likvärdigheten i skolan. Det är ett omfattande bidrag. För 2019 ska totalt 3,5 miljarder kronor delas ut, en summa som ökar till 4,9 miljarder nästa år.

För att pengarna verkligen ska gå till att öka skolans likvärdighet har staten haft ett motkrav, en skolhuvudman får inte samtidigt spara in pengar på skolundervisningen. Skolverket har därför under året krävt in 24 miljoner kronor från sex kommuner och ett skolföretag.

Skolverket har gått vidare i sin granskning och en av de utpekade kommunerna är Hylte kommun, vars skolor de senaste åren drabbats av stora nedskärningar. Det har gjort att Hylte inte vågat använda det tilldelade likvärdighetsbidraget under hotet av att bli återbetalningsskyldigt.

”Systemet har varit snedvridet och framför allt gjort att kommuner i glesbygden inte vågat söka bidraget”, säger Ronny Löfquist (S), kommunstyrelsens ordförande i Hylte, i dagens tidning.

Ronny Löfquist är också en av de kommunpolitiker som varit drivande i att få till en förändring av likvärdighetsbidraget. Och det har gett resultat.

I lördags meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) att regeringen tar bort motkravet för likvärdighetsbidraget. I stället ska kommunerna redovisa hur pengarna har använts. Det är ett välkommet besked från utbildningsministern.

”Jag har uppvaktats av många kommunala företrädare, som har berättat att de törs inte eller har inte råd att söka det här bidraget eftersom det kräver åtaganden”, sa utbildningsminister Anna Ekström i Ekots lördagsintervju (7/12).

I Halmstads kommun har effekten av likvärdighetsbidraget blivit att man inte gör några besparingar på skolan nästa år utan i stället har förskolan drabbats av tuffa nedskärningar. Bidraget har med andra ord fått skeva effekter även för en kommun av Halmstads storlek.

Men trots att staten nu släpper på den hårda kontrollen av likvärdighetsbidraget finns det i slutändan ett strukturellt problem. I dag är skolan ett kommunalt ansvar och dess finansiering måste konkurrera med andra verksamheter inom en kommun.

Om man anser att skolan är ett av samhällets viktigaste åtaganden är inte rimligt att just skolans verksamhet måste slåss med andra delar av de kommunala ansvarsområdena. Det är hög tid att ifrågasätta kommunaliseringen av skolan.

I söndags, den 8 december, var det exakt 30 år sedan riksdagen fattade beslut om att kommunalisera skolan. Det var ett hårt kritiserat beslut, framför allt från lärarhåll.

Sedan dess har det gått utför den svenska skolan och läraryrket har sjunkit kraftigt i status. Visserligen har det vänt uppåt igen, de svenska eleverna presterar bättre och fler studenter vill utbilda sig till lärare.

Men det räcker inte, framför allt finns det i dag för stora skillnader mellan skolorna. Den svenska skolan är helt enkelt segregerad.

Om skolan på allvar ska ge alla elever, oavsett bakgrund, lika möjligheter att lämna grundskolan med godkända betyg, behöver staten ta ett ökat ansvar för skolan. Det sker genom att staten också ta över den fulla finansieringen av skolan. Det är dags att låta det trettioåriga experimentet med en kommunaliserad skola att få ett avslut. För elevernas och framtidens skull.