Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Med nya förbindelser över Nissan kan Halmstads centrum utvecklas ännu mer. Bild: Jari Välitalo
Med nya förbindelser över Nissan kan Halmstads centrum utvecklas ännu mer. Bild: Jari Välitalo

Mattias Karlsson: Utan tillväxt blir Halmstad en sämre kommun

Motsatsen till att Halmstad växer är stagnation, det vill säga att befolkningen minskar och att det successivt blir sämre samhällsservice och minskade möjligheter till upplevelser. Det är inget alternativ för den som är mån om kommunens framtid.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Varför behöver en kommun växa? Den enkla frågan är temat för en ny podd som Halmstads kommun nyligen har publicerat. I de fem första avsnitten i podden ”Halmstad växer” får olika personer svara på just frågan om varför en kommun behöver växa. Alla är så klart inte eniga om just behovet av att kommunen ska växa, men det är givande att lyssna på de olika perspektiven, där bland andra kommunstyrelsens ordförande Jonas Bergman (M) intervjuas.

Intervjuerna genomförs av frilansjournalisten Linda Thulin, på uppdrag av just Halmstads kommun. I ett av avsnitten intervjuas professorn i nationalekonomi, Charlotta Mellander som är verksam vid Högskolan i Jönköping.

Charlotta Mellander har forskat mycket om stadens utveckling och vad som gör en stad attraktiv. Hon är mycket tydlig med att fördelarna att en kommun växer är betydligt större än nackdelarna. En växande kommun har en mer blomstrande arbetsmarknad och ett större utbud av olika tjänster; fler människor leder till en bättre kompetensförsörjning, mer samhällsservice och ett rikare kulturliv. Det menar Charlotta Mellander.

Det är ingen slump att frågeställningen om Halmstads tillväxt är på tapeten. Det senaste året har Halmstads kommun arbetat med att ta fram en rad olika planer för framtiden, inte minst en ny översiktsplan, Framtidsplan 2050. Nyligen presenterades ett reviderat förslag till översiktsplanen och som nu ska ut på ytterligare en granskning innan planen kan klubbas av kommunfullmäktige i början av nästa år.

Den här veckan presenterades ytterligare två planer, dels en fördjupad översiktsplan för centrum, dels en plan för transportsystemet.

Det kanske mest intressanta med den fördjupade översiktsplanen är var det ska byggas nya bostäder. Som Hallandsposten har rapporterat i veckan handlar det om över 3 000 nya bostäder i centrum, ett rejält tillskott alltså (14/10). Framför allt ska det byggas nya bostäder på Söder, utmed Nissan vid Tullkammarkajen samt vid tågstationen, det som kallas för Stationsstaden. Därutöver tillkommer det ytterligare några mindre områden som pekas ut för nya bostäder.

Den fördjupade översiktsplanen tar sikte på 2050 och är en slags vision för stadens utveckling de närmaste två decennierna. Och det finns många fler riktigt intressanta idéer, inte minst hur Nissan från att varit en å som klyver staden i två delar ska bli en integrerad del av staden och vars fina kvaliteter kan lyftas fram ännu mer.

För att lyckas med det är tanken att bygga fyra nya förbindelser över Nissan, dels en bro vid Söder för biltrafik, dels tre nya broar för gång- och cykeltrafik. Med dessa nya broar på plats kan man tala om att staden kan vända sig mot Nissan och skapa helt nya stråk genom staden och nya fantastiska miljöer runt själva ån.

Det nya förslaget till översiktsplan som nu ska ut på granskning har skapat reaktioner, framför allt vad gäller planerna på att bygga bostäder i ett område vid Frösakull, vilket Hallandsposten berättade om tidigare i veckan (11/10).

Tidigare har det funnits starka protester mot planerna på att bygga bostäder i Eketångaskogen, och ser man utanför översiktsplanen är så klart hotellplanerna på Österskans den fråga som debatterats allra mest de senaste åren och som nu har landat i en folkomröstning i januari nästa år.

Låt oss återvända till den inledande frågeställningen, varför behöver egentligen en kommun växa? Charlotta Mellander utvecklar detta, och vilka konflikter som kan finnas.

”Man måste våga fatta beslut för att gå framåt på en plats, och det kommer alltid att finnas vissa som skriker väldigt mycket och som aldrig vill ha någon förändring överhuvudtaget”, säger hon, och tillägger att de beslut som fattas ska vara ”bra för så många människor som möjligt”.

Detta är själva kärnan i en stads och kommuns utveckling, att se till det allmännas bästa, även om det ibland innebär att man går emot visa personers åsikter och intressen.

Det är viktigt att ha en debatt om stadens och kommunens utveckling, det är så vi kommer fram till välgrundade beslut. Samtidigt är det också viktigt att lyfta fram vad alternativet är till att en kommun inte utvecklas.

Motsatsen till att Halmstad växer är nämligen stagnation, det vill säga att befolkningen minskar och att det successivt blir sämre samhällsservice och minskade möjligheter till upplevelser. Det är inget alternativ för den som är mån om kommunens framtid.

I stället behöver kommunen, både politiker och invånare, lyfta fram det som är attraktivt och vårda det. Och det gäller att kommunen är tilltalande för både nuvarande och framtida Halmstadbor.