Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Hemligt. Till hösten får vi inte veta hur det går för eleverna i klassrummen. Bild: JESSICA GOW / TT

Mattias Karlsson: Ur led är den svenska marknadsstyrda skolan

Ska man leka marknad med skolans pengar får det direkt skadliga och absurda konsekvenser. Lösningen finns i att helt avskaffa marknadiseringen av den svenska skolan.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

På fredagen kom ett besked från Skolverket som chockade hela Skolsverige. Från och med den 1 september kommer myndigheten inte längre att publicera uppgifter om enskilda skolor utan bara statistik på riksnivå.

I praktiken innebär att det inte kommer gå att jämföra olika skolor med varandra, om det så handlar om betygsresultat, antal elever, resultat på nationella prov eller andel behöriga lärare. Till hösten kommer både föräldrar och kommuner att famla i blindo när det gäller att veta hur det går för skolornas verksamheter.

”Situationen är mycket bekymmersam”, säger Eva Durhán, avdelningschef på Skolverket, till TT.

Bakgrunden till beskedet från Skolverket är något komplicerad, men kan kortfattat beskrivas som att Statistiska Centralbyrån sedan i höstas anser att friskolors uppgifter som elevsammansättning och betyg är att betrakta som affärshemligheter och därmed inte kan lämnas ut.

Så fungerar alltså den svenska skolan. Friskolornas intressen ska gå före elevernas intressen. Det om något är skevt.

Lösningen finns i att sätta stopp för skolans marknadisering med en skolpeng och ett fritt skolval.

Det var förra hösten som SCB gjorde en ny tolkning av sina sekretessregler och ansåg att vissa uppgifter om friskolor är att betrakta som ekonomisk information och därmed inte kan lämnas ut. Sveriges kommuner och regioner, SKR, som samlar in uppgifter om landets skolor överklagade SCB:s beslut.

SKR förlorade i kammarrätten och valde då att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen, som i mars meddelade att man inte ger prövningstillstånd. Skolverkets beslut ligger i linje med denna dom.

Det är i sig inget fel på varken kammarrättens dom eller SCB:s tolkning. Felet finns i själva skolsystemet, att Sverige tillåter offentlig finansiering av vinstdrivande företag som driver skola.

Det nya beskedet från Skolverket får både skadliga och absurda effekter. Dagens skolsystem med ett fritt skolval bygger på att föräldrar och elever ska kunna jämföra olika skolor med varandra för att därefter göra sitt skolval. Utan att kunna göra jämförelser kommer det inte att gå att göra välinformerade val. Förespråkare av det fria skolvalet har här i ett slag förlorat sitt viktigaste argument.

Men inte nog med det, inte ens kommunerna själva kommer att få heltäckande information om skolverksamheten inom den egna kommunen, vilket i förlängningen innebär att de inte kan fördela resurserna där de behövs mest.

Förvisso fick både Skolverket och SCB för en dryg vecka sedan i uppdrag av regeringen att föreslå förändringar så att skolstatistiken kan bli tillgänglig igen. Det är så klart välkommet, men ändå måste man säga att politiken inte har hunnit med i svängarna eftersom sådana lagändringar ligger längre fram i tiden.

Reaktionerna på Skolverkets beslut om att strypa skolstatistiken väckte mycket starka reaktioner på fredagen. På tidningen Skolvärldens hemsida publicerades en debattartikel skriven av tre skoldebattörer, Sara Bruun, Mikael Bruér och Nicklas Mörk. De menar att med detta beslut kommer glädjebetygen få ”näst intill fritt spelrum att skjuta i höjden”.

”Skolor kan välja att publicera de resultat som gynnar dem. Succéhistorier kommer att radas upp och ingen källa går att kolla. Sverige blir ett skämt som ’kunskapsnation’ och betygssystemet har ingen som helst legitimitet kvar”, skriver de tre debattörerna (Skolvarlden.se 26/6).

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är inte heller nöjd med Skolverkets beslut och säger i en intervju med Skolvärlden att hon arbetar för att göra informationen om skolorna tillgänglig igen (26/6).

Dagens svenska skolsystem har inneboende skevheter som leder till att skillnaderna mellan skolor och elever successivt ökar. Det beror på att makten över skolpengen ligger hos föräldrarna och att det fria skolvalet gör att skolas resurser hela tiden är rörliga.

Föräldrar som är väl insatta kan då göra välinformerade val för sina barn medan andra som inte är lika pålästa hela tiden hamnar på efterkälken.

Men inte nog med det, det finns inget som säger att föräldrarnas uppfattning om vad som är en bra skola sammanfaller med samhällets mål.

För att uttrycka det annorlunda, en viktig drivkraft i dagens skola är att eleven ska få höga betyg, inte att dessa är rättvisa. Resultatet blir att friskolor som kan locka med just höga betyg blir attraktiva, men dessa behöver inte vara bra skolor.

Den svenska skolan som borde ha målet om att vara likvärdig blir tvärtom allt mer segregerad. Beroende på i vilken familj ett barn växer upp och var den bor, kommer detta att påverka möjligheterna att få en bra skolgång.

När det från och med hösten inte finns några som helst möjligheter att jämföra olika skolor med varandra kan man förvisso hävda att det blir lika för alla. Men det är uppenbart för alla och envar att detta är en helt absurd situation när det inte går att får fram rättvisande uppgifter om de skolor som står till förfogande.

Ur led är den svenska skolan. Och på fredagen blev det än värre. Det är dags för politikerna att ta ett samlat grepp och vrida utvecklingen åt rätt håll, mot en mer likvärdig skola där alla elever ges lika möjligheter till en god skolgång.

Skolan är ingen marknad utan ett samhällsuppdrag. Dagens skolpeng och ett fritt skolval har kommit till vägs ände.