Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

It. Satsningar på artificiell intelligens kan förbättra vården och leda till enorma ekonomiska besparingar. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
It. Satsningar på artificiell intelligens kan förbättra vården och leda till enorma ekonomiska besparingar. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Gustav Juntti: Tyst om artificiell intelligens i valrörelsen

Trots enorma potentiella vinster är det inget parti som driver på för utvecklingen och implementeringen av artificiell intelligens i offentlig verksamhet.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

140 miljarder kronor. Så mycket kan Sverige spara på att tillämpa befintlig artificiell intelligens (AI) inom offentlig sektor, enligt Myndigheten för digital förvaltning. Varje år. Det borde stå högst upp på varje valaffisch.

Jämför det med de 120 miljarder kronor som Konjunkturinstitutet beräknat reformutrymmet kommande mandatperiod till, så förstår man värdet av att politiken tar till sig tekniken.

Varje år lägger myndigheter ungefär 30 miljarder kronor på it, lejonparten för att underhålla gamla system. Siffran täcker inte kommuner, regioner eller statligt ägda bolag. Man förstår varför it-chefer inom offentlig sektor helst vill “slänga in en brandbomb i serverhallen på it-avdelningen” och bygga upp allt på nytt (SR 19/8-19).

Då förstår man också varför Internetstiftelsen och AI Sweden, Sveriges nationella center för artificiell intelligens, i slutet av augusti anordnade ett seminarium om teknologins roll i demokratin (SVT Forum 25/8). På scen stod företrädare för samtliga åtta riksdagspartier. Sju är riksdagsledamöter, en kandiderar dit för KD. Det är bra. För fyra år sedan hade partierna på sin höjd skickat någon som var ansvarig för sociala medier.

Men av de sju sitter fyra i trafikutskottet och en i försvarsutskottet, trots att det är i finansutskottet som politiska prioriteringar ska bankas igenom. Ny teknologi som AI styrs fortfarande av 30 till 40 år gammal lagstiftning. På den tiden skickades inte ett enda mejl inom ett riksdagsutskott. Företag bedrev inte molnaffärer. Stater hade inga cybersoldater.

På seminariet berättade moderaten Maria Stockhaus om en patient som blev sjuk i Sundsvall. För att vården på hemorten Stockholm skulle kunna följa upp behandlingen från Västernorrland ombads han ta med sig journalen i pappersformat. Regionerna varken får eller kan utbyta patientinformation. Så kan vi inte ha det.

Lagar ska inte hindra samhällelig utveckling. Samtliga politiker på seminariet ville se en samlad, sömlös tillgång till patientdata för alla medborgare för en bättre vård. Men hur? På en rak fråga trodde inget parti, inte ens M eller L, att marknaden kan driva utvecklingen av AI och digitalisering. Det är fel.

Region Halland har fått ta del av AI-modeller från självkörande bilar för att modellera behov av och kapacitet för vårdplatser – initierat av fordonsindustrin i Västsverige för att utveckla AI över sektorer. Att Volvoägaren Geely samarbetar om AI med sådana som Astra Zeneca och Sahlgrenska Universitetssjukhuset gör inget; de är inte konkurrenter utan medspelare i en informationsekonomi. Det måste lagstiftare ta till sig.

När Region Halland nu vill använda patientdata för att utveckla nya AI-modeller ihop med Region Västra Götaland får de dock inte skicka sådan data mellan varandra. I stället tvingas de arbeta separat för att sedan jämföra resultaten i en övergripande modell. Det är helt bakvänt.

De flesta politiker i årets val vill utveckla sjukvården. Ändå syns vare sig artificiell intelligens eller it i deras politik. Det är sorgligt att det första partiledarbesöket någonsin till AI Sweden kom från norska Høyrepartiets Erna Solberg. Och det under ett valår. Tycker svenska partiledare inte att 140 miljarder kronor är värt mödan att åka till Göteborg? Den frågan borde fler väljare ställa