Transportsträcka. Sydsveriges elförsörjning är beroende av överföring från norr.
Transportsträcka. Sydsveriges elförsörjning är beroende av överföring från norr. Bild: Johan Nilsson/TT

Trygga elförsörjningen i hela landet

Elbehovet är störst i söder samtidigt som det produceras mest el i de norra delarna av landet. Men den gröna industrin som växer fram i Skellefteå, Boden och Malmberget får inte hållas tillbaka av elbristen i söder.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

För en vecka sedan togs elledningen Sydvästlänken äntligen i drift efter sex år av förseningar. Det är ett välbehövligt tillskott till stamnätet. Men att fortsätta skicka el från norr till söder är ingen universallösning på framtidens energiutmaningar.

Elbehovet är störst i söder samtidigt som det produceras mest el i de norra delarna av landet. Sedan reaktorerna i Barsebäck lades ner är Skånes elbehov ungefär fyra gånger större än den regionala produktionen.

Under 2020 överfördes därför hela 42 TWh – motsvarande 25 procent av den totala elproduktionen – från norr till söder. Det motsvarar vad fem kärnkraftsreaktorer hade producerat på ett år. Syftet med Sydvästlänken är att lösa problemet med flaskhalsar som försämrar överföringskapaciteten. Om överföringen av den enorma mängden el inte kan tillgodoses uppstår det elbrist i vissa delar av landet – samtidigt som det mycket väl kan vara överskott i andra. För att undvika strömavbrott tvingas vi då importera el, ofta delvis fossil sådan från Danmark eller Tyskland.

ANNONS

Att stamnätet byggs ut och överföringskapaciteten säkras är därför nödvändigt. Men det är inte tillräckligt. Mer energi än så behövs både i produktionen och i tankeverksamheten för att trygga elförsörjningen i hela landet.

På bara några år har en ny grön industri växt fram i norra Sverige. Det handlar bland annat om satsningar på fossilfritt stål, nya batterifabriker och enorma serverhallar. Därutöver måste transportsektorn elektrifieras om vi ska nå klimatmålen. Enligt vissa uppskattningar ökar elbehovet med 400 procent fram till 2050. En mer moderat prognos från Energiföretagen tyder istället på en ökning med 120 procent fram till 2045. Oavsett hur man räknar kommer behovet öka och en större andel av den el som produceras behöva stanna i norr.

Det sistnämnda är också en rättvisefråga. Historiskt sett har naturresurser så väl som elproduktion forslats söderut med liten – om någon – ersättning till invånarna lokalt. Den gröna industrin som växer fram i Skellefteå, Boden och Malmberget får inte hållas tillbaka av elbristen i söder.

Om Sydsverige ska klara sig utan den norrländska livlinan behöver elproduktionen spridas ut jämnare i landet. Vind- och solkraften i söder behöver kompletteras med andra fossilfria kraftslag. Sverige behöver en bred kraftsamling för att trygga elförsörjningen.

ANNONS
ANNONS