Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

De flesta skadliga utsläpp minskar, trots att ekonomin växer, enligt flera nya böcker. Bild: Hasse Holmberg / TT
De flesta skadliga utsläpp minskar, trots att ekonomin växer, enligt flera nya böcker. Bild: Hasse Holmberg / TT

Joakim Broman: Tillväxt och miljöpolitik går hand i hand

Det är i kombination med teknisk utveckling och ekonomiska drivkrafter som samhället på bred front kan trycka tillbaka miljöhot, skadlig verksamhet och ökad resursanvändning.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Sänk arbetstiden och prioritera miljö före tillväxt, skriver flera debattörer och forskare i SvD (26/11). De pekar på studier som visar att människor vill ha grönare ekonomier såväl som kortare arbetstid. Men resonemanget haltar.

Exempelvis skriver debattörerna att ”BNP ökar bara om vi jobbar fler timmar eller använder mer resurser (kapital, energi, råvaror) per timme”. Det är visserligen sant att BNP kan öka på dessa sätt, men det är samtidigt fördummande snävt att reducera tillväxt enbart till detta.

Merparten av den ekonomiska tillväxten kommer tvärtom från idéer om hur man kan göra saker smartare och mer effektiva. Den som sett bilder från storstädernas telefontorn på 1950-talet kan förstå den samtida oron över att världens kopparreserver skulle ta slut. I backspegeln kan man skratta åt tanken på att det skulle behövas en koppartråd för varje telefon.

Som ekonomen Andrew McAfee häromåret visade i sin redan klassiska bok ”More from less” pågår en avmaterialisering i stora delar av den utvecklade världen. Från 1970 och framåt minskade USA sin användning av metall, gödsel, vatten, papper, trä och energi för varje år – trots att såväl befolkningen som ekonomin växte.

Denna avmaterialisering skedde inte på grund av att produktionen flyttade utomlands utan på grund av teknisk utveckling och kapitalismens inneboende strävan efter vinst och kostnadsminskningar.

I veckan (1/12) släppte Jonas Grafström och Christian Sandström, ekonomiforskare vid forskningsinstitutet Ratio, vad man skulle kunna kalla en svensk bilaga till McAfee. I ”Mer för mindre: Tillväxt och hållbarhet i Sverige” visar författarna att avmaterialiseringen inte är begränsad till USA.

På 30 år har den svenska befolkningen växt med 1,6 miljoner och ekonomin fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent, och även de konsumtionsbaserade utsläppen har gått ner.

Utsläppen från inrikes transporter har minskat – även från flyget – trots att vi reser betydligt mer. Av de 26 farliga utsläpp som SCB mäter har 24 minskat – flera med mer än 50 procent. Vi använder mindre odlingsmark men får ändå högre skördar. Vattenanvändningen har minskat och utsläppen av nickel, kadmium, krom, koppar, nickel och arsenik har gått ned kraftigt.

Det är viktigt att påpeka att delar av den positiva utvecklingen ska tillskrivas miljöpolitiken. Förbud mot bly i bensin och mot användning av freoner ligger exempelvis bakom minskningarna av dessa utsläpp.

I kampen mot miljöproblemen är både den allmänna medvetenheten och miljöpolitiken viktiga verktyg, och det finns fortfarande många problem kvar att hantera. Dit hör klimathotet.

Men som såväl McAfee som Grafström och Sandström visar är det först i kombination med teknisk utveckling och ekonomiska drivkrafter som samhället på bred front kan trycka tillbaka miljöhot, skadlig verksamhet och ökad resursanvändning.

Tillväxten kan hjälpa oss att få mer för mindre – att bli rikare, samtidigt som vi minskar påverkan på planeten.