Likt luften som vi andas tar vi ofta demokratin för given i Sverige. Vi medborgare har mycket frihet, och vi har rätt att uttrycka våra åsikter utan att riskera bestraffning. Vart fjärde år har alla röstberättigade medborgare också rätt att delta i allmänna val där vi väljer vem som ska företräda oss i de demokratiska församlingarna. Utöver det har alla medborgare lika rättigheter och är lika inför lagen.
Allt detta uppfattas ofta som självklarheter, likt luften vi andas. Men så är det inte, demokratin är inget som vi kan ta för given. Den måste både bevaras och försvaras, ständigt.
Ser man på vår omvärld blir detta mycket tydligt. I flera länder, även inom EU, rullas den demokratiska utvecklingen tillbaka. Det kan handla om människors fri- och rättigheter som begränsas, att rättsstatens principer urholkas eller om valfusk. Ett närliggande exempel är bara att titta på vad som hänt den senaste tiden i Belarus med stora och enorma protester mot landets president.
När riksdagens talman Andreas Norlén på fredagen kom på besök till Halland för att uppmärksamma att den svenska demokratins genombrott för hundra år sedan gäller det att verkligen spetsa på öronen. För ser man bakåt i historien har även Sverige gjort en lång, demokratisk resa. Hur mår då den svenska demokratin i dag? På den frågan svarade talman Andreas Norlén så här:
”I alla de internationella rankningar som man gör av demokratin i olika länder kommer Sverige i topp, i alla fall topp fem. Vi har ett högt valdeltagande, stabila institutioner, oberoende domstolar, fria medier, låg korruption. Man kan pricka av nästan alla kännetecken på en stabil demokrati. Men det innebär inte att vi kan slå oss till ro. Vi har problem med våldsbejakande extremism som bekämpar demokratin. Vi har den organiserade brottsligheten, den som polisen kallar för systemhotande i vissa delar. Och vi har ett ständigt vikande medlemstal i partierna. Så visst finns det problem och utmaningar, men det är ändå bättre här än i många andra länder.”
Demokratin kan som sagt inte tas för given.
Talmannen hade ett fullt schema under fredagens besök i Halland med flera hållpunkter som skulle avverkas. Först deltog han tillsammans med landshövding Brittis Benzler på ett digitalt möte med samhällselever på Sannarpsgymnasiet i Halmstad.
Till det yttre liknade Andreas Norléns tal till eleverna en lektion i samhällskunskap, men kanske med en lite större tyngd än vanligt med tanke på avsändaren. Norlén tog upp viktiga milstolpar i den svenska demokratins historia och specifikt beslutet i december 1918 då Sveriges riksdag beslutade om allmän och lika rösträtt, det vill säga att både kvinnor och män skulle få rösta samt att den skulle vara lika för alla.
Även om dröjde några år innan detta praktiskt genomfördes i ett val är beslutet helt banbrytande för demokratin i Sverige. Denna historiska bakgrund är för många väl känd, men tål verkligen att upprepas.
Strax före lunch deltog Andreas Norlén i en högtidlig ceremoni på Halmstads slott där en fana från stiftelsen Sveriges nationaldag överlämnades till vårdanställda i Region Halland som ett tack för deras insats under den pågående coronapandemin. Ceremonin med de efterföljande talen från personal från iva-avdelningar blev en påminnelse om hur snabbt livet kan förändras, både för vårdpersonal och drabbade patienter.
Efter lunch blev det en rask promenad från länsstyrelsens lokaler till Halmstads tingsrätt där talmannen fick en dragning av ställföreträdande lagman Petter Franke och tingsfiskal Mei Linn Svensson Goh som berättade om tingsrättens annorlunda arbete under pandemin.
”Domstolarna är grundbulten i ett rättssamhälle och en grundpelare i det demokratiska samhället”, sa lagman Petter Franke inledningsvis. Vikten av detta uttalande kan inte nog poängteras med tanken på vad som händer i vår omvärld.
Talmannens dag avslutades sedan med ett digitalt möte med studenter från Högskolan i Halmstad och därefter med en invigning av en demokratiutställning i Varberg.
Med tanke på vem Andreas Norlén fick träffa under fredagen, elever, studenter, vårdpersonal och domstolsanställda, fick han en bred palett av det som utgör vårt demokratiska samhälle. Det är i skolans värld som framtidens medborgare utbildas, för vårdanställda är det tydligt att alla patienter är lika mycket värda, och i en domstol gäller devisen att alla är lika inför lagen.
En enkel sammanfattning av talmannens halländska heldag är att demokratin genomsyrar hela vårt samhälle.
Demokrati är inte en enskild handling, som att vart fjärde år lägga en röstsedel i en valurna. Demokrati är inget som kan betraktas som ett utställningsobjekt på ett museum. Demokrati är ingen angelägenhet som alltid berör någon annan än en själv. Demokrati är framför allt inte fina ord som är lätta att uttala men svåra att uppfylla.
Demokrati är i stället en ständig process, både människor emellan och i relationen mellan samhället och dess individer. Demokrati är att respektera andra människors lika värde, att vi som medborgare litar på våra institutioner och att staten litar på sina medborgare. Detta sista har varit särskilt aktuellt i Sveriges hantering under coronapandemin.
Kort och gott. Demokratin är som syret i luften, den får oss att leva som samhällsmedborgare av kött och blod.