Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Agenda 2030: 17 gemensamma mål för hållbar utveckling i alla FN:s medlemsländer. Bild: FN/Lerums Tidning
Agenda 2030: 17 gemensamma mål för hållbar utveckling i alla FN:s medlemsländer. Bild: FN/Lerums Tidning

Kent Nilsson: Tänk globalt och agera lokalt med Agenda 2030

Kännetecknen i en stadsdel med potential för hållbar utveckling är bland annat lokal identitet, delaktighet och god hälsa. Här finns ett underskott i de mest utsatta områdena.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Agenda 2030 handlar om FN:s globala mål för hållbar utveckling i världen. Visst känns det ganska svårt att greppa de 17 målen som FN:s medlemsländer är överens om? Det handlar inte enbart om miljöfrågor utan syftar till hela mänsklighetens tillvaro. De miljömässiga målen är en väsentlig del av Agenda 2030, men viktiga är också målen för social och ekonomisk hållbarhet.

Miljö- och energimålen är i hög grad globala problem som diskuterats alltmer under de senare åren, men kopplingen till nationell och lokal politik är tydlig och ställer krav på engagemang hos befolkningen ända ner på individnivå. Konsekvenserna av förnekelse eller likgiltighet bland beslutsfattare sänker motivationen hos befolkningen att bidra till renare vatten, rena hav och att bekämpa negativa klimatförändringar. coronapandemin har orsakat betydande problem över hela världen, men det är intressant att hårt

miljöutsatta områden samtidigt återhämtat sig, inte minst genom minskade föroreningar i luften.

Mål nummer 11 i Agenda 2030 syftar till mer hållbara städer och samhällen. Här krävs inga större funderingar för insikten att detta mål i stort sett berör alla andra mål. Och det är förmodligen här de största utmaningarna finns för våra kommunala och regionala politiker. Urban utveckling ställer inte bara krav på att bygga hus tillräckligt snabbt och på rätt plats. FN:s mål för hälsa- och välbefinnande, utbildning, energi, infrastruktur och minskade ojämlikheter är några av målen som också måste ha betydelse. Kanske är målen för social hållbarhet och inkludering viktigast.

Det pågående arbetet lokalt för hållbarhet må ha avstannat något under 2020, men det som blir intressant 2021 är vilka lärdomar som hämtas från erfarenheterna av ett samhälle i kris. Sedan mitten av december har många samhällsnyttiga verksamheter varit stängda eller haft mycket begränsat öppethållande. Vilka konsekvenser utsätter det invånare för som redan lever i utanförskap?

I Halmstads kommun har arbetet med översiktsplanen för 2050 debatterats flitigt. En översiktsplan är endast vägledande för den framtida planeringen men får ändå en stor betydelse för den urbana utvecklingen. Befolkningsökningen förväntas bli stor och kommer att sätta ny prägel på flera stadsdelar inom kommunen.

Översiktsplanen beskriver hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och var de nya bostäderna ska byggas, men även den mark som kan användas för företag och industrier.

Samrådstiden pågår fram till den 11 januari 2021. Under denna tid finns möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Förslaget omarbetas därefter inför nästa skede, då planen ställs ut på nytt. Utförlig redovisning finns på halmstad.se.

Det är förstås bekymmersamt att den hetaste diskussionen mellan politiker och invånare handlat om det föreslagna hotellbygget vid Österskans. Dessvärre verkar det som att denna symbolfråga kväver mycket av det intresse och den dialog som är så viktig för en hållbar stadsdels- och bostadssocial utveckling i hela kommunen.

Halmstad är en segregerad kommun där skillnaderna är stora mellan stadsdelarna. Förutsättningar för en social hållbar utveckling är tydligt sämre för områdena med hög grad av utanförskap. Däremot är det inte sagt att inget görs. Många är de verksamheter och organisationer som gör betydelsefulla insatser för till exempel jämlikhet, hälsa och utbildning.

Kännetecknen i en stadsdel med potential för hållbar utveckling är bland annat lokal identitet, delaktighet och god hälsa. Här finns ett underskott i de mest utsatta områdena. Stadsdelars identitet kan dock stärkas genom en kreativ utemiljö, trygghet och kultur. Engagemanget kan absolut stärkas genom högre delaktighet och medbestämmande. Här måste det förstås ställas högre krav på medverkan från de politiska partierna.

Nästa ordinarie val sker 2022, men redan nu är det dags för partiorganisationerna att fylla på i medlemslistorna och stärka leden där kandidater till valsedlarna ska vaskas fram. Morgondagens politiker behöver tid att utbildas och för att så småningom nomineras. Representationen från flera av de stora stadsdelarna på Öster i Halmstad saknar i nuläget rimlig representation i kommunfullmäktige och i nämnder eller styrelser.

Det glapp som i dag finns mellan invånarna och sina beslutsfattare kan bara överbryggas om viljan till en hållbar utveckling är ömsesidig.