Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En ny rapport pekar ut metodfel och brister i Systembolagets egna rapporter.  Bild: Geir Olsen
En ny rapport pekar ut metodfel och brister i Systembolagets egna rapporter. Bild: Geir Olsen

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Systembolaget vilseleder om monopolets förtjänster

Det finns inget vetenskapligt stöd för att det svenska alkoholmonopolet minskar alkoholkonsumtionen med 20 procent.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Att alkoholkonsumtionen skulle öka utan Systembolagets monopolställning framhålls ofta som ett argument mot en avreglering. En av Systembolagets egna rapporter påstår att konsumtionen skulle öka med så mycket som 20 till 31 procent om monopolet avskaffades.

Men det är en slutsats som är kraftigt överdriven, enligt nationalekonomen David Sundén. I en nysläppt rapport för den borgerliga tankesmedjan Timbro går han igenom det forskningsunderlag som Systembolagets siffror bygger på, och konstaterar att monopolets slutsatser bygger på ett antal märkliga antaganden.

Sundén kallar studien för ett ”hopplock av erfarenheter från vitt spridda jurisdiktioner, olika typer av marknader och olika typer av regleringar och omregleringar". När den kanadensiska provinsen British Columbia avskaffade sitt alkoholmonopol ökade konsumtionen med 5 procent, betydligt lägre än de över 20 procent som Systembolagets studie förutspår. Varför skulle konsumtionen i Sverige öka så mycket mer än i Kanada?

Det kan finnas många olika faktorer som påverkar utfallet i jämförelser mellan länder, som behöver benas ut för att faktiskt kunna fastställa ett samband. I Europa är Sverige, tillsammans med Finland, ensamma om att ha monopol på alkoholförsäljningen. Att Sverige också har en lägre konsumtion jämfört med stora delar av Europa kan det då verka rimligt att tillskriva de positiva effekterna till monopolet.

Men det vore fel, för den lägre konsumtionen i Sverige är ett resultat av de högre priserna på alkohol, som till stor del beror på den höga alkoholskatten. Den skulle kunna ligga kvar oförändrad, även om monopolet avskaffades.

Det är också ett av analysens stora fel: den blandar ihop olika styrmedel och deras effekter med Systembolagets monopolställning.

Exempelvis skulle regleringen av öppettider kunna finnas kvar, om man valde att ta bort monopolet till förmån för ett system med alkoholbutiker med särskilda alkoholtillstånd. Inte heller marknadsföringsreglerna för alkohol skulle per automatik försvinna om monopolet avskaffades. Ändå gör Systembolaget det antagandet.

Att den här typen av desinformation och vantolkning av forskning tagits fram och spridits av en statlig aktör är pinsamt. Värre blir det av att desinformationen används av bolaget för att motivera sin egen existens.

Slutsatsen Sundén i stället finner är att det bara finns vetenskapligt stöd för att det svenska alkoholmonopolet minskar konsumtionen eventuellt 1 ynka procent, jämfört med en helt avreglerad marknad.

Med sådana siffror är det dags för politikerna att fundera på om det kanske är dags att avskaffa ännu ett monopol.