Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I somras drabbades Gävle av kraftiga skyfall, vilket ledde till en allvarlig översvämning. Bild: Fredrik Sandberg/TT
I somras drabbades Gävle av kraftiga skyfall, vilket ledde till en allvarlig översvämning. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Mattias Karlsson: Sverige måste rustas för framtida klimatförändringar

En ny klimatmyndighet kan vara svaret på hur Sverige ska förhålla sig till det förändrade klimat som förr eller senare får en stor påverkan på vårt samhälle.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

En storm närmade sig västkusten, SMHI gick ut med en orange vädervarning som innebär allvarliga konsekvenser för samhället och fara för allmänheten. Detta var för två veckor sedan då stormen Malik drog i över södra och västra Sverige och det varnades för hård vind, fallande träd och översvämningar.

Inför att de värsta vindarna väntades på lördagen den 29 januari, ryckte räddningstjänsten i Halmstad ut på fredagen och satte upp en metallbarriär på Dragvägen som går utmed Nissan nära dess mynning ut i Laholmsbukten. Syftet med barriären var att skydda de närliggande byggnaderna från en eventuell översvämning.

Den här gången gick det väl, Nissans vatten steg upp till cirka 1,65 meter över normal nivå innan vattenståndet sjönk igen. Värre var det i samband med stormen Gorm 2015 då Nissans vatten steg runt 2,36 meter över det normala, vilket orsakade stora skador, bland annat i Halmstads hamn där splitternya bilar vattenskadades och sedan fick skrotas.

En storm gör ju så klart ingen klimatförändring, men när de svåra stormarna kommer allt tätare blir mönstret tydligt, vädret blir allt mer extremt om det så är översvämningar, torka eller bränder som kan drabba oss. Och Sverige är inte på något sätt förskonat från detta.

Minns de svåra skogsbränderna som härjade på många ställen i landet den torra och varma sommaren 2018, och översvämningen i Gävle så sent som i somras. Att vi måste rusta oss för klimatförändringarnas konsekvenser är ett faktum. Men hur vi ska göra det är fortfarande en öppen fråga.

I veckan överlämnade det Nationella expertrådet för klimatanpassning sin första rapport till regeringen. Rådet inrättades för fyra år sedan i samband med att Sverige antog en klimatanpassningsstrategi, och vart femte år ska expertgruppen lämna en rapport.

Även om expertrådet menar att Sverige ligger långt framme i arbetet med klimatanpassningar är det långt ifrån tillräckligt. Det behövs en högre takt i arbetet med att skydda samhället mot klimatförändringar. Konkret handlar det om att säkra tillgången till livsmedel, rent vatten, en fungerande infrastruktur och energiförsörjningen. Men det finns också en rad andar saker som behöver lösas, till exempel hur ansvarsfrågan för ny bebyggelse ska fördelas mellan kommuner och byggföretag.

Vi vänder tillbaka till Nissan och de centrala delarna av Halmstad där vattendraget delar staden i två delar. Att det finns stora risker med snabbt stigande vatten i Nissan i samband med skyfall och kraftiga vindar är väl känt. I höstas föreslog konsultbolaget Sweco därför att det i framtiden sätts upp ett kajskydd från åns mynning ända upp till Hamngatan, ett skydd som kan vara upp till 1,5 meter högt (HP 18/9-21). Det är bara ett exempel på en klimatanpassning i Halmstad, och fler är att vänta i framtiden.

Halmstads kommun ligger också långt framme i sitt arbete med klimatanpassning. Det har tagits fram en så kallad nulägesanalys över hur framtidens klimat i Halmstad kan se ut och i höstas antog kommunstyrelsen sin första klimatanpassningsplan med bland annat åtgärder och geografiska strategier för arbetet med klimatanpassning. Senare i vår väntas kommunfullmäktige anta en annan klimatanpassningsplan som mer pekar ut de politiska ambitionerna.

Detta arbete i kommunen kan vara nog så viktig för framtiden när väl klimatförändringarna får en stor påverkan på kommunen. Men frågan är vad en enskild kommun har för resurser att klara de utmaningar som väntar. I sin rapport lägger expertrådet för klimatanpassning fram runt 170 olika förslag för att rusta samhället för framtida klimatförändringar. Man kan undra var den informationen ska landa.

Är det landets 290 kommuner eller de 21 regionerna som är mottagare, eller är det alla länsstyrelserna? Det säger sig kanske nästan självt att så många olika förslag är svårt att hantera om det inte finns ett centralt ansvar eller en central styrning av samhällets resurser.

I vårt långa och avlånga land ser förutsättningarna olika ut. I takt med att havsnivån höjs kommer denna att få olika påverkan i landet. I det avseendet är det kanske rimligt att norra Sverige inte ska behöva ta notan för södra Sverige drabbas. Däremot kan norra Sverige drabbas av andra problem som är kopplade till klimatförändringarna.

Det enda rimliga är att inrätta en ny myndighet som får uppdraget att samordna både åtgärder och finansiering av klimatanpassningar. En sådan myndighet skulle kort och gott kunna heta ”Klimatmyndigheten”, och få ett nationellt uppdrag.

Det är givetvis viktigt att landets kommuner inser allvaret och tar sitt ansvar för framtida klimatanpassningar. Men även om alla kommuner kan göra något kan ingen kan göra allt.

En klimatmyndighet kan däremot ha det helikopterperspektiv som behövs för att samordna arbetet med att rusta samhället inför framtida klimatförändringar. En ny klimatmyndighet borde också bli regeringens svar på veckans oroande rapport från det Nationella expertrådet för klimatanpassning.