Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Sverige är mitt i en ny kärnvapenkapprustning

Rysslands utplacering av robotsystemet Iskander i Kaliningrad ger Sveriges närområde en ny och hotfull komponent.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Systemet är i grunden utformat för att kunna skjuta kärnvapen och dess räckvidd gör att stora delar av södra Sverige nås av systemet. Östersjöområdet har med andra ord gått in i en ny fas av strategisk signalpolitik, som bedrivs med system konstruerade för att leverera taktiska kärnvapen.

 

Vi har troligen bara sett början av denna fas och den kan utvecklas till en kapprustning i vårt närområde. Närmast kan man jämföra med situationen som rådde i Centraleuropa i början av 1980-talet, när Sovjetunionen placerade ut taktiska kärnvapen och Nato kontrade med egna. Den gången ledde rysk aggressivitet till en kraftig förhöjd spänningsnivå i hela Europa. Nu är det södra Östersjön och inte Centraleuropa som utgör epicentrum för spänningarna.

 

Tyvärr kommer rustningen med taktiska kärnvapen i Sveriges närområde att föras på villkor som gynnar Ryssland. Till skillnad från strategiska kärnvapen, med lång räckvidd, är taktiska kärnvapen inte reglerade på samma sätt genom avtal och öppen redovisning av innehav. Tvärtom finns det en osäkerhet kring antalet och var de är placerade. Detta gäller främst Ryssland, men även USA som har taktiska kärnvapen lagrade i exempelvis Tyskland.

 

Ryssland har fördelen av att ryskt territorium gränsar direkt till Östersjön. Det gör att Kreml relativt fritt kan placera ut taktiska kärnvapensystem. USA kan inte kontra Rysslands agerande på samma sätt.

Det skulle bli mycket svårt att få Nato-länderna runt Östersjön att acceptera nya taktiska kärnvapen för att kontra det ryska hotet. Att svara med samma mynt är helt enkelt inte politiskt möjligt.

 

Tillgången på taktiska kärnvapen i Europa skiljer sig också kraftigt mellan de som USA har stationerade i ett antal Nato-stater och de som Ryssland har i sitt västra militärdistrikt. USA har endast ett hundratal i form av flygbomber, vilket är ett föråldrat system. Ryssland bedöms förfoga över ett tusental taktiska kärnvapen i sitt västra militärdistrikt. Dessutom är de kompatibla med mer moderna vapensystem än det USA har i Europa.

 

Från en svensk utgångspunkt är utvecklingen mycket illavarslande. Geopolitiskt befinner Sverige sig mitt i en begynnande kapprustning. Samtidigt saknar vi det skydd som ett medlemskap i Nato ger och har kraftigt avrustat vårt försvar sedan kalla krigets slut. Därmed är vi öppna för påtryckningar med taktiska kärnvapen från Rysslands sida.

 

Denna risk behöver lyftas fram i debatten. Medvetenheten om riskerna behöver öka, både hos det politiska etablissemanget och bland väljarna.