Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

András Fekete-Györ leder det liberala partiet Momentum i Ungern som snabbt blivit en allt viktigare motkraft till Viktor Orbáns regering. Bild: Zoltan Balogh

Svend Dahl: Svend Dahl: Liberalen som utmanar Viktor Orbán

Det finns en framtid för Ungern - och den stavas liberalism.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Om de nuvarande demografiska trenderna håller i sig kommer Ungerns befolkning, som i dag uppgår till knappt 9,8 miljoner, om drygt 30 år att hamna under nio miljoner, visar en prognos från EU:s statistikkontor Eurostat.

Bakom den krympande befolkningen ligger låga födelsetal, men också en betydande utvandring. I dag beräknas drygt 330 000 ungerska medborgare bo och arbeta i andra EU-länder. Inte minst är det unga och välutbildade som lämnar på jakt efter bättre jobb och fler möjligheter.

Partiledaren för det liberala oppositionspartiet Momentum, som det senaste året kommit att utmana Viktor Orbáns allt mer auktoritära styre, András Fekete-Györ, var en av dem.

“Jag skulle bli advokat, inte politiker”, berättar han när jag träffar honom på en konferens i Budapest arrangerad av Stiftelsen Fritt Näringsliv. I stället för att fortsätta sin juristkarriär i Paris flyttade han tillbaka till Ungern. 2017 ledde han den framgångsrika kampanjen för att stoppa Budapests ansökan om att arrangera OS. Ur detta föddes Momentum som politiskt parti.

Fekete-Györ talar om att vända Ungerns drift bort från EU, som följt av Orbáns alltmer aggressiva EU-kritik, och om att sätta stopp för den utbredda korruptionen med EU-medel som hamnar i fickorna på oligarker med koppling till regeringen. Men hans politiska projekt handlar också om att göra det attraktivt att återvända till Ungern. “Vi drivs av patriotismen hos dem som stannat kvar och hemlängtan hos dem som flyttat”, förklarar han.

Momentum fick sitt politiska genombrott i vårens Europaparlamentsval, där man blev tredje största parti med knappt 10 procent av rösterna. Det stora hindret för att bryta Orbáns grepp om ungersk politik har emellertid under lång tid varit den splittrade oppositionen.

Inför lokalvalen i oktober gjorde emellertid oppositionen – från liberaler och gröna till socialister och högerextrema – för första gången gemensam sak mot Orbáns parti Fidesz. Resultatet blev att oppositionens kandidater vann borgmästarposterna i Budapest och flera andra större städer.

Förhoppningen inom Momentum är att oppositionen ska kunna upprepa detta inför parlamentsvalet 2022 och ställa upp med en gemensam premiärministerkandidat. Fekete-Györ sticker emellertid inte under stol med att skillnaderna mellan oppositionspartierna blir tydligare i ett nationellt val och att det därför kan bli betydligt svårare att gå till val tillsammans nästa gång.

Men oppositionen och Momentum i synnerhet måste också bredda sitt stöd bortom unga välutbildade storstadsbor och nå ut till de stora väljargrupper utanför storstäderna som är basen för Orbáns maktinnehav:

“Många väljare på landsbygden älskade vår EU-valskampanj som handlade om att EU-pengar ska gå till sjukhus, skolor och bra jobb. De ser varje dag meningslösa prestigeprojekt finansierade med EU-bidrag. Samtidigt har de inte sett något realistiskt alternativ till Fidesz”, konstaterar Fekete-Györ.

Just därför var oppositionssegern i höstens lokalval viktig. För första gången blev det för många väljare tydligt att Fidesz går att besegra och att Ungerns drift bort från EU och de liberal-demokratiska värdena faktiskt går att stoppa.