Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Det röda huset vid havet i Särdal som blev betydligt högre än först planerat. Bild: Roger Larsson
Det röda huset vid havet i Särdal som blev betydligt högre än först planerat. Bild: Roger Larsson

Mattias Karlsson: Sväljer metrar i Särdal men silar centimetrar i Oskarström

Att huset i Särdal fått grönt ljus medan kommunen så hårt underkänner utbyggnaden i Oskarström är mycket märkligt. Ansvariga politiker bör nu se över om kommunen har en rättssäker och ändamålsenlig bygglovshantering.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Den lilla vägen ut mot havet öppnar plötsligt upp sig och man möts av en vacker strandäng. Blicken söker sig direkt mot havet och horisonten i fjärran. Här är naturen nära och närvarande. Men det finns ett nytt element i landskapet, en stor röd byggnad som sticker ut.

Jag befinner mig nära det så kallade Busörrevet vid Särdal, och den röda byggnaden är den fastighet som Hallandsposten har rapporterat om i flera artiklar. Huset som från början fick vara 6,5 meter högt men som när det stod klart var 1,8 meter högre.

Från det godkända bygglovet för fastigheten till det färdiga huset har det skett ett par väsentliga avsteg. När ritningarna presenterades, och godkändes av ansvarig handläggare, medgavs den första avvikelsen på drygt en meter på höjden. När sedan huset väl stod färdigt gjordes en mätning av huset i samband med ett tillsynsärende, och då hade det tillkommit ytterligare en halv meter, vilket i sin tur godkändes som en mindre avvikelse.

Så nu står huset där, 1,8 meter högre än vad det ursprungliga bygglovet medgav. Inte för inte kallas nu huset i folkmun för ”Badhotellet”.

Som tidningen rapporterat har ”Badhotellet” blivit hårt kritiserat av närboende. Risken är nämligen att det stora huset kan utgöra ett prejudikat för framtida byggen i det känsliga landskapet som bland annat omfattas av strandskydd. Men att det höga huset skulle vara prejudicerande tillbakavisar den tillförordnade bygglovschefen Kim Ferm.

I en annan del av kommunen, på en återvändsgata strax utanför Oskarström, har en barnfamilj byggt ut sitt hus enligt konstens alla regler, i alla fall storleksmässigt. Men utbygget blev 15 cm för brett, och kommunen har inte gett slutbesked. Här talar vi om ett hus som visserligen har två grannar men som verkligen ligger avskilt mellan Nissan och gamla Nissastigen.

Hur kommer det sig att kommunen tillåter nästan två meters avvikelse i Särdal men stoppar 15 centimeter i Oskarström? Här kan man säga att kommunen sväljer metrar i Särdal men silar centimetrar i Oskarström.

Hallandsposten har i flera artiklar granskat bygglovshanteringen i Halmstads kommun utifrån ett par fall. När det gäller huset i Särdal tycks det vara mycket som har gått snett i ärendet, i alla fall utifrån principen att alla ska behandlas lika. Två närboende, Anders Rydin och Flemming Norrgren, har tidigt i processen uppmärksammat kommunen på ärendet.

”Vi menar att det är viktigt att alla behandlas lika i bygglovsärenden och att processen är transparent och förutsägbar”, säger Anders Rydin till HP.

Precis jämte det röda huset i Särdal finns ett äldre grönt hus som i sin tur ägs av ett tiotal släktingar. När det ursprungliga bygglovet för ”Badhotellet” godkändes överklagades det till länsstyrelsen av grannarna, men de fick inget gehör. Det som sedan hände var att en handläggare godkände nya ritningar som innebar att huset blev högre, och därefter har ytterligare en mindre avvikelse godkänts av en annan handläggare.

När byggnadsnämndens ordförande Jan Prytz (M) i dag kommenterar huset är han tydlig i sitt budskap:

”Har man vanligt sunt förnuft ser man direkt att något måste vara fel med bygget. Det höga huset passar inte alls in i miljön”, säger han till HP.

HP har intervjuat både förvaltningschefen Anders Thorén och den tidigare tillförordnade bygglovschefen Kim Ferm, men ingen av dem vill i sak kommentera hur huset på plats kunde bli 1,8 meter högre än bygglovet tillät. Kim Ferm säger till HP att om ”några fel har begåtts så har vi hanterat dem internt”.

Det är också ett sätt att se det på, men särskilt rättssäkert är det inte för medborgarna. Framför allt har grannarna inte har getts möjlighet att reagera på de nya ritningarna eller på den avvikelse som har godkänts. Denna hantering kan inte kallas för något annat än rättsvidrig, och bör i efterhand bli föremål för en närmare granskning av Halmstads kommun.

I förra veckan rapporterade HP om fallet med huset i utkanten av Oskarström. Där ville alltså familjen Krutzén bygga ut sitt hus, så att de två sönerna skulle få varsitt rum. Efter godkänt bygglov tänkte familjen om och ville utöka utbyggnaden med en halvmeter, vilket de fick klartecken för från bygglovskontoret. När utbygget var klart gjorde kommunen en kontrollmätning och det visade sig då att utbygget är 15 centimeter för brett och de fick inget slutbesked.

”Snacka om att sila mygg och svälja kameler”, säger den drabbade Pär Krutzén till HP.

Även i detta fall HP varit i kontakt med ansvariga chefer inom kommunen, men ingen av dem vill specifikt kommentera familjen Krutzéns fall.

Det har under en längre tid funnits en hård kritik mot bygglovshanteringen i Halmstads kommun. För ett år sedan kom en revisionsrapport med svidande kritik. Bland annat underkändes handläggningstider, rättssäkerhet och service av personer som sökt bygglov i Halmstad.

”För mycket lokala tyckanden. Man får olika besked beroende på vem man talar med”, svarade en person i den enkätundersökning som gjordes.

Som ett svar på den hårda kritiken inledde kommunen under våren en miljonsatsning på bygglovskontoret där bland annat fler handläggare och bygglovsrådgivare anställdes.

”Vi ska leverera. Det finns inga andra alternativ”, sa förvaltningschefen Anders Thorén till HP då.

Det lovar så klart gott, men då gäller det också att just leverera. Utifrån de två fall som HP har rapporterat om nyligen finns det dock mer att önska av kommunens bygglovshantering.

Det är mycket märkligt att huset i Särdal fått grönt ljus medan kommunen så hårt underkänner utbyggnaden i Oskarström.

Det borde leda till att ansvariga politiker på nytt ser över om Halmstads kommun har en rättssäker och ändamålsenlig bygglovshantering. I dagsläget finns det mycket som tyder på att så inte är fallet.