Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Stefan Löfvens regering föll tungt på måndagen i riksdagen. Bild: Claudio Bresciani/TT
Stefan Löfvens regering föll tungt på måndagen i riksdagen. Bild: Claudio Bresciani/TT

Mattias Karlsson: Stefan Löfven har fallit – länge leve mittenpolitiken

Den politiska mitten fick sig en rejäl knäck på måndagen, och de olika falangerna i riksdagen tycks ha grävt ner sig än djupare i sina skyttegravar. Men mittenpolitiken är långt ifrån död. Det är där svensk politik bör avgöras.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Känslan av en lång och het dag med många känslor som laddas upp. Sedan en rejäl urladdning med blixtar och dunder. Det skulle kunna vara en beskrivning av den gångna helgens väder, men också av de politiska händelserna som ägt rum de senaste dagarna och fick sin upplösning vid måndagens historiska misstroendeomröstning i riksdagen då de fyras gäng, M, KD, SD och V, röstade bort statsminister Stefan Löfven.

Vart är Sverige på väg nu? Svaret på den frågan får vi allra senast om en vecka. Antingen försöker Stefan Löfven bilda en ny regering eller så utlyser han extraval till hösten och regerar vidare fram till dess.

Det blev en intensiv helg med en rad olika utspel och försök att rädda Stefan Löfven kvar som statsminister. Men Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar var obeveklig, och lagt besked låg kvar, partiet saknar förtroende för regeringen. Det innebar att utgången av måndagens misstroendeomröstning var tämligen given.

Totalt var det 181 av riksdagens 349 ledamöter som röstade för att avsätta regeringen, och Löfvens förlust var ett faktum. Av de inlägg som föregick omröstningen blev det tydligt att det finns ett tydlig högerkonservativt block i svensk politik.

Det rådde en stor samsyn och samstämmighet mellan Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas respektive partiledare om att Stefan Löfvens regering är svag och skadlig för Sverige. KD-ledaren Ebba Busch gick så långt som att kalla regeringsbildningen för mygel, det är att ta till rejäla överord och indirekt underminera den svenska demokratin.

När Ulf Kristersson sa att denna regering aldrig borde ha tillträtt för att den inte har en majoritet med sig så är det förvisso sant, men bortser samtidigt för hur det egentligen fungerar i en regeringsbildning i Sverige. Stefan Löfven hade inte en majoritet emot sig, han tolererades av Sveriges riksdag i januari 2019, och är alltså en legitim statsminister.

Men på måndagen röstades han bort av en riksdagsmajoritet i den misstroendeomröstning som Sverigedemokraterna begärt men som Vänsterpartiet i grunden ligger bakom. Ett tungt ansvar för händelseutvecklingen faller på Nooshi Dadgostar.

Den politiska mitten fick sig en rejäl knäck på måndagen, och de olika falangerna i riksdagen tycks ha grävt ner sig än djupare i sina skyttegravar. I detta läge lär det bli svårt för Stefan Löfven, och än mindre för Ulf Kristersson, att bilda en ny regering. Därför lutar det åt att Löfven inom en vecka kommer att utlysa ett extra val i september.

Oavsett utgången av den här regeringskrisen kan man ändå konstatera en sak, den politiska mitten är långt ifrån borträknad. Det är där, på betryggande avstånd från politikens ytterkanter, som svensk politik bör avgöras, med fokus på att värna individens frihet i ett starkt samhälle.