Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Fångas in. Koldioxid från exempelvis värmeverk kan fångas in och lagras genom så kallade Carbon Capture and Storage-lösningar. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Sofia Nerbrand: Staten har en viktig roll i att nå minusresultat

Målet om att Sverige ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 kräver stora åtgärder. En lösning kan finnas i att fånga in växthusgas och lagra den i flytande form. Här har staten en viktig uppgift i att visa vägen med rätt skatter och subventioner.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Klimatfrågan har blivit riktigt het. Fler och fler aktörer talar inte bara om att bli klimatneutrala, utan även om att de ska bidra till negativa koldioxidutsläpp. Det betyder att man plockar bort denna växthusgas ur atmosfären och lagrar den i skog och mark och så vis inte bara bromsar utan rentav minskar jordens uppvärmning.

Ett av världens största företag, Microsoft, deklarerade i januari att det ska bli koldioxidnegativt senast år 2030. Inte nog med det, år 2050, ska Microsoft ha avlägsnat all den koldioxid som företaget har släppt ut självt eller indirekt genom elkonsumtion – sedan företaget grundades av Bill Gates 1975. Dessutom donerade Microsoft en miljard dollar till en ny investeringsfond för att accelerera andra företags utveckling av teknik som reducerar koldioxid.

Läkemedelsjätten Astra Zeneca matchade veckan efter Microsofts insatser med att också satsa en miljard dollar på att bli koldioxidnegativt till 2030. Bland annat genom att utveckla inhalatorer som knappt släpper ut växthusgaser samt att bara använda elbilar inom företaget.

Även EU har, under ledning av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, höjt ambitionsnivån rörande klimatet genom European Green Deal. För att nå målet om att bli en klimatneutral kontinent 2050 lovar EU att få fram investeringskapital i storleksordningen 1 000 miljarder euro under det kommande decenniet. I mars ska kommissionen också lägga fram den första europeiska klimatlagen någonsin.

I Sverige har riksdagen beslutat att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll senast år 2045 och att utsläppen därefter ska vara negativa. Den klimatpolitiska vägvalsutredningen presenterade häromdagen sina tankar på hur detta ska gå till.

Det finns flera metoder. Plantering av träd är en, men det krävs på oerhört stora arealer på jorden för att uppnå rejäla effekter. Koldioxidlagring från biomassa, BECCS, är en annan teknik som FN:s klimatpanel IPCC har uppskattat kan bidra till uppåt hälften av den nödvändiga minskningen av de globala koldioxidutsläppen under detta århundrade.

Med BECCS fångar man in växthusgasen, till exempel i värmeverk, och sedan transporterar man den i flytande form och pumpar ner den i berggrunden. Men tekniken är dyrbar och kräver stora investeringar.

Den klimatpolitiska vägvalsutredningen vill att Energimyndigheten ska få i uppdrag att handla upp lagrad koldioxid, men den föreslår inte att koldioxid ska lagras i Sverige. Tur då att vårt oljerika grannland Norge har varit tidigt ute med att ta fram lösningar för att förvara koldioxid under Nordsjön.

För att BECCS och andra tekniker ska kunna rullas ut tillräckligt snabbt krävs ekonomiska incitament i stil med det Nyamko Sabuni (L) föreslog i i förra veckan (Dagens industri 14/2), som gör minusutsläpp minst lika lönsamma som utsläppsminskningar.

Här har staten en viktig uppgift att se över koldioxidskatter och subventioner. Intäkter från koldioxidskatt och utsläppshandel skulle exempelvis kunna användas för att stötta dem som producerar negativa utsläpp.

Alla företag är inte lika kapitalstarka som Microsoft och Astra Zeneca och av pur klimatångest kan göra de investeringar som krävs.