Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Går det svenska inrikesflyget in för landning blir det lättare att nå klimatmålen. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Går det svenska inrikesflyget in för landning blir det lättare att nå klimatmålen. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Mattias Karlsson: Stannar flygen på marken blir tågen mer lönsamma

Enligt Trafikverkets utredningar är nya stambanor för höghastighetståg inte lönsamma. Men det finns en lösning, och som även är bra för klimatet, låt flygen stanna på marken.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

I helgen tog Frankrike ett stort steg framåt för att minska landets utsläpp av växthusgaser när nationalförsamlingen röstade igenom ett förslag att förbjuda alla inrikesresor med flyg på distanser där tåget tar mindre än två och en halv timme. Förslaget ingår i president Emmanuel Macrons klimatpaket med målet om att kraftigt minska landets koldioxidutsläpp.

Men innan flygförbudet blir verklighet ska det först behandlas i senaten och därefter återigen i nationalförsamlingen. Skulle förslaget gå igenom innebär det att de inrikes flygresorna förbjuds i stora delar av landet, till förmån för tågresandet. Detta är ett radikalt politiskt förslag för att lösa den så akuta klimatkrisen.

Med tanke på att infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på fredag väntas lägga fram regeringens förslag på infrastruktursatsningar det kommande decenniet är det franska flygförbudet högst intressant att beakta, särskilt som debatten om nya stambanor för höghastighetståg det senaste åren varit mycket het.

Det var inför valet 2014 som dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt lanserade idén om nya höghastighetsbanor i Sverige mellan de tre storstadsområdena. Sedan dess har det skett mycket debatt och utredningar, och politiska omflyttningar. Till en början var Moderaterna positivt inställda till de nya snabbtågen men partiet är i dag motståndare, liksom även KD, SD och L. Partierna menar är att de nya stambanorna kostar för mycket och tränger undan andra järnvägsinvesteringar.

Det är sant, Trafikverkets utredningar om höghastighetståg visar att de inte är samhällsekonomiskt lönsamma. Men frågan är om man kan lita på dessa utredningar. I slutet av februari presenterade Trafikverket en ny utredning om de nya stambanorna där uppdraget varit att ta fram ett billigare alternativ. Fortfarande var slutsatsen att de inte är lönsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Men Dagens Nyheter visar i en granskning att Trafikverket gjort en uppskattning att de nya snabba stambanorna skulle leda till en överflyttning av 300 000 resor från flyg till tåg, medan ett annat underlag som inte ingått i analysen visar att överflyttningen i stället kan bli tio gånger så mycket, det vill säga tre miljoner resor.

Givetvis påverkar antalet resor från flyttar från flyg till tåg även hur lönsamma de framtida banorna för höghastighetståg blir.

DN:s rapportering aktualiserar återigen de stora problem som finns med att i förväg utreda den samhällsekonomiska nyttan av olika infrastrukturprojekt. Särskilt gäller detta för utredningarna om just höghastighetståg i Sverige där Trafikverket tycks komma fram till högre och högre kostnader ju mer man utreder.

Förvisso har myndigheten på senare tid levererat utredningar där järnvägsprojektet inte blir lika dyrt, men då har man samtidigt bland annat sänkt maxhastigheten på tågen.

Om de samhällsekonomiska utredningarna innehåller stora osäkerheter kan man omvänt säga att de blir allt mer verklighetsfrånvända; ju mer man utreder desto svårare blir det att förstå kopplingen mellan de värden som läggs och in och de resultat som kommer ut.

Inte nog med det, när det blir svårare att förstå hur man kommit fram till det ena eller det andra resultatet försvåras också medborgarens möjlighet att själv ta ställning. Är höghastighetståg bra för Sverige eller inte? Den frågan blir stört omöjlig för den vanlige väljaren att ta ställning till på egen hand. Då blir det politikerna som gör sig till uttolkare, vilket faktiskt är ett demokratiskt problem.

Gör om, och gör rätt. Gör politiken enklare att förstå. Genom att förenkla de samhällsekonomiska beräkningarna kan de politiska besluten om den framtida infrastrukturen komma närmare medborgarna.

Det är verkligen att demokratisera en komplicerad fråga. Och enklare modeller behöver inte alls bli sämre, det handlar ju om prognoser om framtiden. Men en ännu viktigare fråga än utfallet av de samhällsekonomiska utredningarna är vad politiken vill.

Den forne mediemogulen Jan Stenbeck lär ha sagt att politik slår ekonomi, och det är något att ta fasta på. Det är politiken som har makten att fördela de gemensamma resurserna men också att besluta om styrmedel för till exempel landets transportsystem.

Hämta inspiration från Frankrike. Låter man inrikesflyget stanna på marken mellan de tre storstadsområdena i Sverige lär det också finnas ett stabilare underlag för höghastighetståg i Sverige.

Se där en samhällsekonomisk kalkyl som både gör höghastighetståg mer lönsamma och bidrar till att klimatmålen kan nås. Hur svårt kan det vara?