När det var som mörkast gjorde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sin första utlandsresa sedan den ryska invasionen i slutet av februari. Färden gick till USA, en destination som väl genomtänkt.
På årets mörkaste dag, den 21 december, landade Zelenskyj i Washington. Efter ett tretimmars möte i Vita huset med USA:s president Joe Biden, och en efterföljande presskonferens, höll den ukrainske presidenten ett viktigt tal för USA:s kongress. Det är den kongressen som tar beslut om militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina, och hittills har USA varit mycket generöst.
Inför en mycket entusiastisk kongress fick Zelenskyj många applåder under sitt tal.
”Mot alla odds, och trots allt elände, Ukraina föll inte. Ukraina lever och mår bra”, sa han.
Talet till USA:s folkvalda var inte bara en vädjan om fortsatt stöd till Ukraina utan Zelenskyj betonade också att en seger över Ryssland inte bara är avgörande för Ukraina utan även för USA och resten av världen.
”Det kommer att definiera vilken värld våra barn och barnbarn får leva i. Det kommer att avgöra vilken slags demokrati som både ukrainare och amerikaner får leva i”, sa Volodymyr Zelenskyj.
USA-besöket föll också väl ut, USA skjuter till nära två miljarder dollar, inklusive efterfrågade Patriotrobotar. Detta ska läggas till de uppemot 65 miljarder som Ukraina fått av USA under året, vilket har varit ovärderligt. Omvärldens stöd och hjälp är helt avgörande för att Ukraina ska ha en chans mot en övermäktig fiende.
Blickar man tillbaka på året som har gått så är Rysslands storskaliga invasion av Ukraina den tveklöst den största händelsen, tyvärr. Även om det är för tidigt att överblicka krigets alla konsekvenser har det redan fått en enorm påverkan. Sett i ett globalt perspektiv är det mycket som går i helt fel riktning när ett land som Ryssland försöker att utplåna ett suveränt och självständigt grannland som Ukraina. Lägg därtill att Ryssland är världen största kärnvapenmakt så förstår man än tydligare hur allvarlig situationen när.
Från svensk horisont har kriget framför allt fått en säkerhetspolitisk konsekvens i och med den snabba omsvängningen i Natofrågan och i somras lämnades en ansökan tillsammans med Finland om medlemskap i försvarsalliansen. En annan konsekvens som märks hos många är de kraftigt höjda elpriserna under året, och som till stor del beror på höjda gaspriser och Europas stora beroende av fossilgas.
Men Sverige, och stora delar av Europa, har ändå hittills inte drabbats så allvarligt av kriget i Ukraina. I stället är det framför allt ukrainarna själva som får bära den största bördan av kriget, ofta med livet med insats.
Trots att Ukraina försvarar sig mot en övermäktig fiende finns det ändå en del att glädjas över. Det mål som Ryssland hade från början uppnåddes inte; på tre dagar skulle Kiev intas och inom sex veckor skulle hela Ukraina vara besegrat. Så blev det inte, som väl är. Därefter har Ukraina successivt kunna återta delar av de ockuperade områden, först i norr, sedan i öster och därefter i söder. Men än är det långt från att Ukraina har befriat hela landet från rysk ockupation.
Dessutom har Ukraina lidit mycket. Otaliga är rapporterna om ryska övergrepp och direkta avrättningar av ukrainska invånare. Givetvis måste dessa krigsbrott utredas och de skyldiga ställas inför rätta. När den tiden är kommen. De ständiga terrorbombningarna av samhällsviktig infrastruktur är också ett fasansfullt övergrepp från rysk sida.
Drivkrafterna i en konflikt kan vara olika. Det pågående ryska kriget mot Ukraina är ett exempel på det. Putin när storryska drömmar och vill återupprätta en gammal imperialistisk dröm. Ukraina försvarar sin självständighet, suveränitet och sin frihet. Det är givetvis inte svårt att välja sida i en sådan konflikt. De två ländernas motiv är kanske inte exakt lika men de är sprungna ur samma konfliktdimension, det ena landet vill släcka ut ett annat lands självständighet och det andra landet vill försvara just sin självständighet.
Men det finns en annan konflikt här som visar på en annan skillnad, och det är den mellan Ryssland och väst; medan Putin drivs av imperialism så är motiven helt annorlunda för väst som vill försvara demokratiska värderingar. Denna konflikt hade nog inte Putin räknat med, och det kan också vara en anledning till hans fall – för det lär komma förr eller senare. I alla fall så länge som västvärlden är enad och bistår Ukraina med den hjälp och det stöd som behövs. Och det måste vi. Annars är idealen bakom öppna och fria demokratier starkt hotade.
Den allra närmaste framtiden ser ut att vara fortsatt mörk för Ukrainas del, att det kanske blir värre innan det blir bättre. Låt därför 2023 blir året det vänder och framtiden blir ljusare, både för Ukraina och hela världen.
Fortsatt stöd och hjälp från omvärlden är helt avgörande för att Ukraina ska överleva som nation. Men inte bara det, själva demokratin som begrepp står också på spel när Ryssland vill underkuva en hel nation.
Låt 2023 bli början på det ryska imperiets fall, året då det finns hopp för både Ukraina och alla andra förtryckta grupper inom Rysslands gränser, och i dess närområde.
Kriget i Ukraina berör oss alla, det är en kamp mellan demokrati och diktatur, mellan förnuft och dårskap. Den kampen måste vi vinna – Ukrainas sak är vår.
