Det finns en spricka i allting, det är där pengarna rullar ut. Så kan man lite cyniskt uttrycka det om den svenska välfärden när man inte får valuta för de gemensamma skattemedlen. Särskilt stora tycks sprickorna vara i skolans värld.
I det svenska skolsystemet finns det många friskoleföretag som tar ut vinster. Detta är helt lagligt och helt enligt reglerna. Frågan är bara om samhället får den utbildning som eleverna har rätt till.
I veckan har Sveriges Radios Ekot-redaktion avslöjat att många friskolor som vänder sig till barn som har extra behov av särskilt stöd för att klara skolan, under flera år har haft höga vinstmarginaler (Ekot 27/1). Ekots granskning omfattar de 50 skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö som fått mest så kallat tilläggsbelopp under 2019.
Friskolor får sin finansiering genom skolpengen, ett belopp som betalas ut per elev. Utöver det kan en skola ansöka om ett tilläggsbelopp som är behovsprövat och som gäller för elever där skolpengen inte räcker till.
Ekots granskning handlar alltså om skolor med elever med funktionsnedsättning i de tre storstadsområdena. De granskade Stockholmsskolorna har på grund av en hårdare kontroll av kommun- en fått förändrade ekonomiska förutsättningar, men ändå har var sjätte skola som Ekot granskat en vinstmarginal på över 10 procent.
En av skolorna sticker ut, Move & Walk som 2019 delade ut 6,5 miljoner kronor till de två ägarna.
”Det är svårt att acceptera att pengar som är avsedda för enskilda elever i stället går till vinster”, säger Malmö stads grundskoledirektör Anders Malmquist till Ekot (27/1).
Även utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till de granskade skolornas höga vinster.
”Man vet att det här är barn som behöver jättemycket stöd, ett tidigt och ett omfattande stöd. Då är det klart att de pengarna ska gå till barnen och inte vill vinster”, säger hon till Ekot (27/1).
Att friskoleföretagen, stora som små, kan göra stora vinster på skolpengen visar att något är djupt fel i skolsystemet. Man kan hävda det alltid kommer att finnas sprickor i välfärden, men tyvärr tycks det som att sprickorna är särskilt stora i det svenska skolsystemet.
Skolan har i dag fel fokus, det är elevernas utbildning som ska vara i centrum, inte pengar eller vinster. Tyvärr har både kommuner och friskolor ett stort intresse av att bedriva en skolundervisning till så låg kostnad som möjligt. Problemet är att en dålig skola i dag ofta inte syns förrän eleverna går vidare till en högre utbildning eller kommer ut i yrkeslivet. Men då är det för sent.
Friskoleförespråkarna hävdar att det inte är pengarna som ska vara i fokus utan kvaliteten på undervisningen. Problemet är bara att skolan är ett uppdrag som omfattar hela samhället, det vill säga alla elever.
Dagens skolsystem leder obönhörligen till att skillnaderna mellan eleverna ökar och att friskolorna försöker att locka till sig de mest lönsamma eleverna, antingen de som kostar minst eller mest beroende på hur möjligheten till ersättning ser ut.
Ekots granskning bekräftar tyvärr bilden av att skolan har blivit en cynisk affärsmodell där det till stor del handlar om att pressa ner kostnaderna så mycket som möjligt och maximera vinsterna. Därför behövs skolreformer med fokus på att de gemensamma resurserna kommer elever till del.
Sprickorna i den svenska skolan behöver helt enkelt täppas till så att inte pengarna rullar ut och hamnar i friskoleföretagens fickor.
Alla barn har rätt till en likvärdig skola med hög kvalitet på undervisningen.
