På tisdagsmorgonen blev professor Tomas Kåberger på Chalmers, uppringd av TT som frågade vad han visste om gasledningarna i Östersjön. Kåberger svarade då att han inte visste något. Det var inte så konstigt, de omfattande gasläckagen från Nordstream 1 och 2 var inte välkända så tidigt på tisdagen.
Detta berättade Kåberger på en föreläsning på Stadsbiblioteket i Halmstad på tisdagskvällen, en föreläsning som handlade om världens energimöjligheter och den pågående krisen.
Sedan TT-samtalet har bilden klarnat betydligt. Det var under måndagen som det registrerades kraftiga sprängningar i havsbottnen utanför Bornholm, och som skadade de två gasledningarna Nordstream 1 och 2 så kraftigt att gas började läcka ut. Därefter har gasen från ledningarna strömmat ut i mängder. Även om gasläckorna inte är en direkt fara för människors hälsa är det djupt oroande att en fossil energikälla går helt till spillo, och ytterligare spär på utsläppen av skadliga växthusgaser.
Trots att det är oklart vem som ligger bakom sabotaget så finns det en kontext som ingen kan frångå, Rysslands extrema exportberoende av gas, olja och kärnbränsle. Det var också detta som Tomas Kåbergers föreläsning i Halmstad handlade om, ett högst aktuellt ämne.
Den svenska regeringen ser allvarligt på det ”troliga sabotaget”, som man benämner händelsen i Östersjön. Men det är samtidigt viktigt att poängtera att gasläckorna finns på internationellt vatten, och därmed inte kan betraktas som ett angrepp mot Sverige eller Danmark.
Ändå är sabotagen mot gasledningarna oerhört allvarliga mot bakgrund av Rysslands agerande, dels den storskaliga invasionen av Ukraina och den senaste veckans militära upptrappning, dels den energiutpressning som landet bedriver mot Europa i ett försök att minska det militära stödet till Ukraina.
På onsdagsmorgonen intervjuades Tomas Kåberger i TV4:s Nyhetsmorgon där han konstaterade att gasläckagen på kort sikt inte kommer att påverka elpriserna eftersom ledningarna inte var i bruk och att EU har hittat andra källor för sin gasförsörjning.
”Men det finns två faktorer som gör att priserna kan gå upp på sikt. Det ena är att det kan bli väldigt svårt att reparera de här ledningarna, så att de kan vara utslagna för väldigt lång tid. Det vill säga, även om konflikten lägger sig kommer vi inte att kunna få rysk gas den vägen. Men det andra som jag tror är allvarligare, och det som får flest att reagera, är att det här är en upptrappning av konflikterna kring energiförsörjningen i Europa, och man ser en risk för sabotage i andra delar av energiinfrastrukturen. Och den är sårbar i Europa”, sa Tomas Kåberger till TV4.
Det är just här som den stora faran finns i vad som kan hända den närmaste tiden. Svallvågorna från det stora gassabotaget i Östersjön sträcker sig nämligen långt, och inte minst i Norge är man nu oroliga för vad som kan hända med deras omfattande gasledningssystem. På kort tid har Norge gått om Ryssland vad gäller gasleveranser till Europa. Det betyder att sabotage mot norsk energiinfrastruktur kan slå väldigt hårt mot energiförsörjningen i Europa.
Den stora klimatfrågan att fasa ut fossila energikällor som olja och gas, har blivit en global säkerhetsfråga. Så länge som Europa är beroende av fossila energikällor kan Ryssland fortsätta sin utpressning av kontinenten.
Den naturliga lösningen är att snabbt gå över till mer förnyelsebar energiproduktion. Det är med sol och vind som Putin kan fås på fall. Svårare än så behöver det inte vara.
