Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Både Islamiska staten och den syriska regimen har gjort sig skyldiga till övergrepp under kriget i Syrien. Bild: Andrea Rosa

Sofia Nerbrand: Ingen straffrihet för IS eller Assad

Bara för att det är komplicerat att döma personer som utsatt andra för vidrigheter ska vi inte sluta att försöka.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

Syrien är det land där flest människor har tvingats fly. 6,6 miljoner är flyktingar i sitt eget land och 5,6 miljoner söker skydd utomlands.

Omkring 400 000 män, kvinnor och barn beräknas ha dödats under kriget.

De som har upplevt situationen beskriver det som helvetet på jorden.

När nu Islamiska statens ”kalifat” faller riktas ljuset på yazidiska flickor som tvingats vara sexslavar åt terroristerna. Dessa övergrepp ska erkännas och förövarna ska straffas. Det är viktigt att de skyldiga ska kunna lagföras. Naturligtvis för offren, men också för den allmänna moralen och rättvisan.

Lite smått yrvakna regeringar i Europa, däribland Sveriges, reagerar kvart över tolv med förslag om ny lagstiftning om krigsbrott begångna i utlandet av egna medborgare. Inrikesminister Mikael Damberg (S) driver också frågan om att inrätta en internationell tribunal i EU, och det finns visst gehör i Bryssel.

Jurister pekar dock på en rad komplexa och svårlösta problem. Enligt svensk grundlag kan man inte inrätta domstolar som dömer människor för tidigare begångna brott. Detta är ett bra skydd exempelvis mot att odemokratiska krafter skulle kunna införa retroaktiv lagstiftning.

Vidare tittar man nu på de särskilda tribunaler som skapades efter folkmordet i Rwanda och kriget på Balkan för att säkra att krigsbrottslingar där skulle ställas till svars. Men dessa tribunaler inrättades genom resolutioner av FN:s säkerhetsråd.

Det är i detta sammanhang viktigt att komma ihåg att det inte bara är IS som har terroriserat civilbefolkningen i Syrien. Assad-regimen har gjort sig skyldig till ofattbart övervåld mot landets invånare. Ändå stöds diktatorn Assad av bland annat Ryssland, som är medlem av säkerhetsrådet.

Det är därför svårt att tro att det skulle kunna inrättas en internationell tribunal som skulle döma för brott begångna på syriskt territorium. Ryssland skulle med säkerhet lägga sitt veto, och möjligen även Kina.

Medlemmar i säkerhetsrådet hindrar redan många mål – inklusive Syrien – i Internationella domstolen i Haag. Domstolen skulle ha kunnat spela en långt viktigare roll i rättskipningen i världen om den fått spelrum.

Men skam den som ger sig. Organisationen Civil Rights Defenders har i dagarna lämnat in en polisanmälan i Sverige mot 25 högt uppsatta personer inom den syriska underrättelsetjänsten för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Nio syrier, som är bosatta här, vittnar om tortyr, avrättningar, elchocker, sexuellt våld, grov misshandel, och svält i Assads anläggningar.

De sätter sitt hopp till principen om universell jurisdiktion som gör det möjligt för svenska myndigheter att utreda, åtala och pröva personer som misstänks för grova internationella brott.

Bara för att det är rysligt komplicerat att döma och straffa personer som utsatt andra för vidrigheter där laglöshet råder ska vi inte sluta att försöka. Att ge Assad och IS straffrihet genom "walk over" får aldrig ens bli ett alternativ i tanken.