Prisökningarna bränner i plånboken. Under torsdagsmorgonen den 14 juli meddelade Statistiska Centralbyrån att inflationen uppgick till 8,5 procent i juni. Det är den högsta siffran sedan 1991. Inflationen började med el och bilbränslen, men nu har de höga priserna även spridit sig till matvarorna.
Hallandspostens granskning av fyra stora livsmedelsbutiker i Halmstad, visar att priset på mat har ökat med mellan 10 och 19 procent sedan november 2021 (HP 13/7). Den vara som har ökat mest i pris är kaffe, som har blivit mer än 40 procent dyrare i Halmstad på bara åtta månader. Granskningen stämmer väl överens med de siffror Statistiska Centralbyrån redovisar för Sverige som helhet.
Inom samhällsekonomi kommer sällan tråkigheter ensamma. Rysslands invasion av Ukraina och sanktionerna som följde, har skapat oroligheter på energimarknaden. I kombination med centralbankernas pandemistimulanser, blev resultatet skyhöga energipriser i Europa.
Energipriserna har i sin tur gjort det dyrare att producera och leverera matvaror i Sverige. Plötsligt har filmjölken blivit 30 procent dyrare på Stora Coop i Halmstad.
När höga elpriser, bränslepriser och matpriser i kombineras med börsnedgång och höjda bolåneräntor finns inte längre lika mycket stålar att lägga på roliga saker. Det känns så klart jobbigt för oss alla.
I juni publicerade dessutom statliga Konjunkturinstitutet en rapport där de slog fast att den skyhöga inflationen för svensk ekonomi in i en lågkonjunktur. I normala fall brukar en lågkonjunktur försöka bekämpas genom att Riksbanken gör det billigare för banker att låna och att politikerna sänker skatter eller höjer bidrag. Eftersom denna lågkonjunktur orsakas av inflation blir det dock svårare än vanligt att simulera ekonomin utan att det får negativa följder.
”Riksbanken står inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir alltför djup”, skriver Konjunkturinstitutet i sin rapport.
Inflationen kan bara minskas genom minskad konsumtion. Ökade bidrag gör att människor spenderar mer, vilket spär på inflationen ytterligare. Därför är det hål i huvudet av Socialdemokraterna att kompensera hushållen för prischocken på el och bilbränslen genom att ge ut elbidrag och bilbidag. Detsamma gäller för Miljöpartiets förslag om sänkt moms på mat till följd av de höjda matpriserna.
Vänsterns bidragsnys, som är tänkt att kompensera för de höga priserna på mat, el och bilbränsle, riskerar att i själva verket öka priserna ytterligare. I stället får vi helt enkelt acceptera att det kommer vara dyrt att vara svensk under en tid framöver. Alla politiker som utlovar valfläsk i form av bidrag eller ofinansierade skattesänkningar gör svenska folket en björntjänst.
