På fredagsmorgonen riktades ett bombhot mot Sturegymnasiet i Halmstad. Hotet kom via ett medieföretag och var specifikt att det skulle smälla klockan 11. Skolledningen tog beslut om att utrymma skolan, och vid halv elva var alla elever hemskickade.
Vid lunchtid riktades ett nytt hot mot en skola i Halmstad, Kattegattgymnasiet, varpå det fattades beslut om att även utrymma den skolan. Därefter tog skolledningen på Sannarpsgymnasiet beslut om att skicka hem sina elever.
”Eleverna på våra tre skolor kommunicerar ju med varandra och det blev så mycket oro och frågor om det. Vi tog beslut att skicka hem eleverna och nu har de gett sig i väg”, säger Cecilia Ek, gymnasiechef på Sannarpsgymnasiet till HP.
När man får ta emot ett bombhot finn det en osäkerhet om det är på allvar eller bara någon som vill skrämmas. Att man i det läget väljer att ta det säkra före det osäkra är inte konstigt, att skydda elever och skolpersonal måste alltid gå i första hand. Men att det kommer ytterligare ett bombhot är givetvis problematiskt, är det på allvar eller inte?
Hur det är med fredagens två bombhot får polisens utreda. Helt oavsett måste hoten mot skolorna ses som allvarliga händelser. Att lärare och elever kan vara utsatta på en skola blev också tydligt tidigare i veckan i samband med den oerhört tragiska händelsen då två lärare mördades på Latinskolan i Malmö.
Det var strax efter klockan 17 på måndagen som larmet kom och polisen var snabbt på plats. På platsen fanns två allvarligt skadade kvinnor i 50-årsåldern som fördes till sjukhus, men deras liv gick inte att rädda.
Det är så ofattbart tragiskt, två lärare har förlorat sina liv och Latinskolan och hela Skolsverige sörjer. En 18-årig elev på skolan har erkänt dådet, och nu får rättsväsendet ta vid.
Vad som ändå kan konstateras är hur utsatta både lärare och elever kan vara på en skola. Detta ska ses mot bakgrund av två tidigare våldsdåd i Skåne den senaste tiden, i Eslöv och Kristianstad. Lägg därtill yxattacken på Peder Skrivares skola i Varberg i januari 2021 så framträder en oroande bild av vad som kan hända på en skola.
Som HP rapporterar pågår det för närvarande ett intensivt arbete i Halmstads kommun med att ta fram planer för att förbereda sig för det värsta som kan hända på en skola, pågående dödligt våld. För detta arbete har barn- och ungdomsförvaltningen anställt en ny säkerhetssamordnare, Berndt Karlsson, som bland annat ska utreda frågan om så kallade inrymningsplaner för grundskolorna. Men hans arbete är mer omfattande än så.
I slutet av förra året rapporterade Hallandsposten att antalet anmälningar om hot och våld i grundskolan i Halmstad har ökat de senaste åren, och om kommunens arbete kring detta.
I artikeln framgick det att det finns kommunala riktlinjer om att grundskolorna i Halmstad ska polisanmäla alla händelser som är brottsliga, men att kommunen inte har kontroll över hur väl dessa riktlinjer efterlevs. Av artikeln framgick också att det inte finns en sammanställning av hur det ser ut med våldsbrotten på de olika skolorna.
Det man vet lite om eller inte har kontroll över är svårt åtgärda. Därför inrättades den tjänst som Bernt Karlsson har nu.
”En anledning till att man valde att tillsätta min tjänst, som är relativt ny, är att man såg ett behov av att ta ett samlat grepp kring säkerhetsfrågorna. Detta tas på största allvar. Ingen ska behöva bli utsatt, det handlar ju om arbetsmiljön för både eleverna och personalen”, sa Bernt Karlsson till HP då.
I artikeln intervjuades även kommunpolisen Kenneth Mattsson och förundersökningsledare Kenneth Persson och de gav en samstämmig bild av att våld och hot har ökat, även om det har funnits tidigare inom skolans väggar. Men i och med att våldet i samhället i stort har blivit grövre så återspeglas det även inom skolan. Den bilden delade även Berndt Karlsson:
”Om jag vidgar perspektivet lite så ser och upplever vi också ett hårdare klimat i hela samhället. Skola och förskola är en del av samhället och jag inbillar mig inte att vi är förskonade, sa han till HP.
Skolan är en plats där framtidens generation får utbildning och bildning. Skolan ska också vara en plats där elever och personal känner trygghet. Men tyvärr är inte skolan helt fredad från hot och våld. Det är mycket illa.
Den senaste tidens våldsdåd på skolor i Skåne och i Varberg är tragiska exempel på detta. Långsiktigt är det viktigt för samhället att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med att fånga upp de elever som mår dåligt, antingen inom ramen för elevhälsan eller till exempel via barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten.
Sedan är det viktigt att kommuner och skolor arbetar förebyggande för hur man ska agera vid akuta händelser, om det så handlar om hot utifrån eller inifrån. Men tyvärr måste man konstatera att det inte går att helt skydda skolmiljön från våldsdåd, det som händer i samhället i stort kan även hända på en skola.
Ändå är det viktigt att lyfta fram att trygghet och säkerhet är något som ska ha hög prioritet när politiker fattar beslut om skolan. Och målet ska givetvis vara att skolan ska vara en trygg arbetsplats för alla, både elever och skolpersonal.
