Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Covid-19. Allt fler drabbas av det som kallas långtidscovid, eller postcovid, och vården har inte så många svar.
 Bild: Jonas Ekströmer/TT
Covid-19. Allt fler drabbas av det som kallas långtidscovid, eller postcovid, och vården har inte så många svar. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Hanna Marie Björklund: Sjuka i långtidscovid får inte sopas under mattan

Alla medborgare har rätt att få en gedigen utredning av sin ohälsa och hjälp att hitta behandling, inte bara att tystas ned med en långvarig sjukskrivning.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

I en kartläggning av det som kallas långtidscovid, eller postcovid, gjord av Sveriges Radio (10/5) framkommer att 16 000 svenskar har fått diagnosen. En sjukdom som ofta uppträder som långvariga problem med exempelvis andning, syresättning och kronisk trötthet. Den drabbar de som varit sjuka i covid-19, även efter övergången infektion.

Socialstyrelsens kommentar är att det är svårt att säga hur vården kommer påverkas av denna grupp. Vissa kommer att bli friska av sig själva i långsam takt, medan andra kan behöva särskild vård. Svenska Dagbladet rapporterar (9/5) exempelvis från behandling av sjuka i långtidscovid i Storbritannien, där vissa patienter fått små blodproppar i lungorna och behöver blodförtunnande läkemedel.

Fortfarande är relativt lite känt om sjukdomen covid-19, även om en del klarnat under pandemin. Av de som drabbats av långvariga symtom från sjukdomen upplever vissa att de inte har blivit lyssnade på eftersom vården haft så lite kunskap.

Det är oroväckande likt berättelser från andra delar av vården när det kommer till sjukdomar som är svåra att diagnosticera, som endometrios och kroniskt trötthetssymptom.

Det finns en osund syn i vissa delar av vården på människor som lider av långvariga, svårdiagnostiserade problem att dessa skulle vara psykosomatiska. Patienter har fått ett dåligt bemötande och har själva fått lägga mycket tid och pengar på att få rätt vård. Som journalisten Agnes Arpi skriver i Altinget (3/3) har många som sökt vård för dessa symtom fått kommentarer om vad de läser på nätet och rekommendationen att ta en promenad.

Just eftersom covid är en sjukdom som påverkat samhället så mycket det senaste året är det en svårare diagnos att vifta bort. Men i takt med att vaccineringarna nu ökar och smittspridningen går ner kommer vi komma in i en ny fas, där coronaviruset finns kvar i befolkningen men påverkar vår vardag betydligt mindre.

I det efterspelet är det viktigt att de personer som drabbats av långvariga problem inte glöms bort. Att de inte möter samma öde som andra före dem och avfärdas med att de lider av någon typ av ångest, i stället för att utredas ordentligt.

Tyvärr har den sortens strategi inte varit helt ovanlig för Sverige sedan 1990-talskrisen. Personer med svårdiagnostiserade hälsoproblem har alltför ofta mött en vård som inte tar dem på allvar och anstränger sig för att hitta rätt behandling, utan ser dem som svåra fall med en psykisk diagnos som det är enklast att bara sjukskriva och bli av med.

Vissa av dem har sedan hamnat i långvariga utanförskap när de blivit utförsäkrade. Borta ur statistiken betyder ett problem mindre för politikerna, men det är samtidigt en tragedi för varje person som drabbas.

Vi måste nu lägga press på regionerna att detta öde inte drabbar dem som lider av långtidscovid.

Alla medborgare har rätt att få en gedigen utredning av sin ohälsa och hjälp att hitta behandling, inte bara att tystas ned med en långvarig sjukskrivning. Det kan komma att krävas nya specialkliniker, ny forskning och mer rehabilitering för att ge dessa personer vad de har rätt till – den bästa möjliga chansen till att få livet åter.