Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Pålitlig? Moderaterna menar att Sverigedemokraterna förändrats och därför går att samarbeta med. Bild: Jessica Gow
Pålitlig? Moderaterna menar att Sverigedemokraterna förändrats och därför går att samarbeta med. Bild: Jessica Gow

Malin Lernfelt: SD är fortfarande inte att lita på

När man budgetförhandlar med SD är det synen på människors lika värde oavsett religion eller ursprung, fri och obunden press och en rad andra viktiga liberala värden som är uppe på bordet.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Kommer ni ihåg 2018? Det är inte särskilt längesedan. Då satte Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch ned foten och sa bland annat i en intervju i Göteborgs-Posten (30/8-18) att ”mitt besked står fast, vi kommer inte att förhandla med Sverigedemokraterna”.

Inte ens på 20 års sikt menade Busch att något sådant skulle vara möjligt: ”Jag ser inte att den utvecklingen kommer att ske så som läget är i SD nu”, sade hon och hänvisade till att SD är ett parti man inte lita på och att det finns ideologiskt avgörande skillnader.

Liknande tongångar hördes från Moderaterna i juni samma år. Då lovade partiledaren Ulf Kristersson förintelseöverlevaren Hédi Fried att inte samarbeta med SD.

I efterhand har Kristersson menat att han bara lovat att Alliansen inte skulle göra det, men i oktober sa han ”Det är välkänt att vi inte samverkar, samarbetar och förhandlar med Sverigedemokraterna” till TT. I sitt Almedalstal i juli uttryckte han även att ”inte i något annat parti säger så många, så ofta, så horribla saker som i Sverigedemokraterna”.

Sedan dess har vinden vänt och kapporna likaså. Projektet att vara kompis med SD pågår för fullt bland högerpartierna. Ebba Busch lägger ut bilder på Instagram där hon tackar Jimmie Åkesson för gofika och har sagt att hon är ”beredd att förhandla med SD i alla frågor vi anser är nödvändiga” (Expressen 9/12-19).

Och Ulf Kristersson dyker upp i SD:s Youtubekanal ”Riks” som säger sig syssla med konservativ nyhetsförmedling, men som bland annat lade ut en video den 1 februari i vilken de oroar sig över att så många nyfödda heter Mohammed.

Att lyfta att många bebisar ges namnet Mohammed är för övrigt en SD-klassiker som bland annat använts av partiledaren när han höll tal hos en antimuslimsk förening i Köpenhamn år 2010. Syftet är tydligt.

Som journalisten Niklas Orrenius beskriver i DN (4/2): ”Det uppseendeväckande med Åkessons tal var att han så tydligt visade att han värderar människor olika. En bebis som heter Mohammed är en del av ett hot mot Sverige. En bebis som heter Oscar är inte det."

Det är märkligt hur enkelt det verkar vara för en del inom borgerligheten att hoppa på krama-SD-tåget och låtsas som att partiet är som vilket som helst. Makthungern förnekar sig inte. Men SD är inte vilket parti som helst. Precis som att Vänsterpartiet inte heller är det.

Det går inte bara att hänvisa till partiprogram för att peka ut vad ett parti står för. Lika viktigt är vad dess företrädare uttrycker. Särskilt sådant som upprepas gång på gång.

Som när vänsterpartister deltar i hyllningar av diktaturen Kuba eller Ung vänsters mål är ett kommunistiskt samhälle. Då borde det stå klart för alla att börjar man förhandla med V är det individens frihet i relation till staten som sätts på spel.

När man budgetförhandlar med SD är det synen på människors lika värde oavsett religion eller ursprung, fri och obunden press och en rad andra viktiga liberala värden som är uppe på bordet.

Vissa är uppenbarligen villiga att ta den risken. Men som liberal borde man dra öronen åt sig. Ebba Busch hade rätt när hon sa att SD inte är att lita på. Ledsamt nog verkar samma gälla kappvändarna i M och KD.