Idéutveckling. På en presskonferens presenterade Socialdemokraterna ett antal arbetsgrupper som ska utveckla partiets politiska program.
Idéutveckling. På en presskonferens presenterade Socialdemokraterna ett antal arbetsgrupper som ska utveckla partiets politiska program. Bild: Caisa Rasmussen/TT

S triangulerar mot SD

Socialdemokraternas framtidsplaner tycks å ena sidan vara baserade på ett närmande till SD:s idépolitik och å andra sidan på att man vill inta positionen som dess främsta politiska motståndare.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Elva arbetsgrupper ska hjälpa Socialdemokraterna att förstå sin samtid och utveckla framtidens politik. Det meddelade partiledaren Magdalena Andersson och partisekreteraren Tobias Baudin på en presskonferens nyligen.

Att partier efter valnederlag väljer att ta ett steg tillbaka, omgruppera och omformulera hör till vanligheterna. Efter två mandatperioder i regeringsställning är det lätt att framstå som att man regerat sönder sig. Trots att S under omständigheterna gjorde ett bra val och växte förlorade man regeringsmakten. Så går det för den som inte kan skrapa ihop ett tillräckligt stort regeringsunderlag.

Samtidigt tycks mycket av partiets framgångar på senare tid snarare ha byggt på Anderssons popularitet, än något robust politiskt innehåll. Att S försökte få valet att kännas som ett presidentval mellan Magdalena Andersson och Moderaternas Ulf Kristersson är därför logiskt – en avledningsmanöver för att dölja partiets ideologiska trötthet och brist på idéer.

ANNONS

Att som parti hamna där är särskilt lätt hänt när man lyckats vinna val trots att det saknas en klar och tydlig ideologisk riktning. Kontrasten mellan de historiska Socialdemokraterna, som hade ett mål man behövde makten för att närma sig, och dagens makt-för-maktens skull-parti är stor. Att sitta i regeringsställning med allt vad det innebär är inte nödvändigtvis fördelaktigt för partier som är i behov av idéutveckling. Resultatet blir ofta att det framåtsyftande visionära skjuts på framtiden. Tills det till slut behöver hanteras – där är Socialdemokraterna nu.

Under majoriteten av de senaste åtta åren leddes S och Sverige av Stefan Löfven, som lyftes som en framgångsrik förhandlare snarare än en storslagen visionär. Och mycket riktigt lyckades han hålla statsministerposten under nästan åtta år innan han lämnade över till sin efterträdare – trots att det i riksdagen konstant fanns vad S valt att kalla en högermajoritet, under samma åtta år. Det kan såklart även användas för att ursäkta utfallet, och ducka ansvar. När S bekymrat målar upp bilden av ett Sverige som slits i sär av stora klyftor, bristande integration och en ”marknadiserad” välfärd blir det lätt parodiskt med tanke på att det var de själva som styrde landet fram tills för ett halvår sedan.

ANNONS

Om man ska tolka de budskap som Andersson och Baudin skickade verkar Socialdemokraterna framöver vara ute efter en avancerad balansakt där man snor delar av Sverigedemokraternas problembild, samtidigt som man vill positionera sig som en motpol mot just SD. Under presskonferensen pratades det om behovet av samhällsgemenskap, något som länge varit en grundläggande del av SD:s analysmodell. På många sätt är det dock även klassiskt socialdemokratiskt, likaså kritiken mot vinster i välfärden.

Nischen som SD:s främsta fiende är passande nog också ledig sedan Annie Lööf, som hade stort förtroende när det gällde att stå upp mot Åkessons parti, avgick. Att S vill sno det utrymmet är logiskt, och något som borde oroa ett krisande Centerparti.

På samma sätt borde de numera regeringsbärande Moderaterna oroa sig för sin egen idéutveckling. Efter att ha vunnit valet mer på att väljarna var trötta på S-styre än på egna politiska idéer och visioner är man i en position som på vissa sätt liknar den S hade 2014 – ett läge från vilket det är lätt att regera sönder sig.

ANNONS