Arbetskraftsinvandringen till Sverige genererar varje år miljardbelopp till statskassan och ger svenska företag bättre möjligheter att rekrytera personal med hög kompetens, alternativt hitta säsongsarbetare för uppgifter som skogsplantering eller bärplockning.
Under 2020 beviljades omkring 15 000 personer arbetstillstånd i Sverige. Av dem hade 27 procent yrken som innebär ”krav på fördjupad högskolekompetens”. Många av dessa är it-specialister. 9 procent hade yrken med ”krav på högskolekompetens eller motsvarande”.
Samtidigt rekryterades 36 procent till lågkvalificerade arbetsuppgifter. Den senare gruppen stannar i regel bara i Sverige under några månader.
För att någon utanför EU/EES ska få arbetstillstånd krävs att en rad kriterier är uppfyllda. Bland annat att tjänsten först annonserats ut i Sverige och EU, att månadslönen uppgår till minst 13 000 kronor och att lön och anställningsvillkor är i linje med praxis på den svenska arbetsmarknaden.
Däremot krävs inte längre någon myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. Den avskaffades 2008 för att skapa ett effektivare och mer flexibelt system och underlätta rekryteringen från tredjeland. Något som tjänat oss väl.
När OECD tre år efter reformen utvärderade det nya systemet kom man fram till att det i det stora hela fungerade bra och hade lett till positiva effekter. Mellan 2011 och 2014 skärptes dessutom tillämpningen och nya regler tillkom för att förhindra missbruk av den liberala lagstiftningen och motverka att människor som arbetskraftsinvandrat utnyttjas av oseriösa företag.
Nu vill dock Socialdemokraterna helt backa bandet och återinföra arbetsmarknadsprövningen. Inför partikongressen i november har partistyrelsen lagt fram ett förslag om att personer utanför EU endast ska ges arbetstillstånd om det handlar om heltidsjobb inom bristyrken, i företag som tecknat kollektivavtal.
S menar att de arbeten som i dag innehas av arbetskraftsinvandrare skulle kunna gå till svenskar och man vill därför åter bygga upp höga murar för att stoppa människor som är villiga att komma hit och bidra till vårt samhälle. Det är typisk protektionistisk socialism och skulle Socialdemokraternas förslag bli verklighet vore det mycket olyckligt.
Sverige har i dag en kompetensbrist inom flera högkvalificerade yrkesområden. Många företag är helt beroende av att kunna rekrytera utomlands. Dessutom finns det enkla arbeten som det, trots relativt hög arbetslöshet, är svårt att hitta någon som vill utföra.
En hel del kommuner har dessutom en problematisk nettoutflyttning. Vi behöver människor som vill komma hit och arbeta, betala skatt och skapa mervärde och öka konkurrenskraften i svenska företag. De är inget hot mot oss som redan bor här. Tvärtom.
Självklart är det viktigt att beivra fusk och missbruk, men det betyder inte att det finns skäl att återigen skapa ett system som försvårar för både enskilda och näringslivet. Till syvende och sist är det företagen själva som vet bäst vilken kompetens de behöver och vilka möjligheter det finns att rekrytera denna Sverige. Inte fyrkantiga myndigheter.
