Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Det är problematiskt att kommuner i dag utformar valbås olika. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Max Eskilsson: Så kan valhemligheten förbättras

Upplevelsen av hur tryggt din valhemlighet bevaras kan vara beroende av i vilken kommun och vallokal du röstar.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Det svenska valsystemet fungerar överlag bra, men har samtidigt tydlig förbättringspotential. Så kan Riksrevisionens rapport "Valförfarandet – valhemlighet, träffsäkerhet och godtagbar tid”, som släpptes på torsdagen (5/11), sammanfattas. Särskilt viktigt är förslaget om mer likvärdiga villkor över landet när det röstas.

Vid senaste årsskiftet trädde vissa förändringar av vallagen i kraft. Bland annat måste väljare numera ges möjlighet att plocka valsedlar utan insyn – rent praktiskt handlar det om olika skärmlösningar.

Även om en del kommuner redan hade börjat tillämpa principen var det av stor betydelse för demokratin att detta ökade skydd för valhemligheten blev lagtext. Samtidigt är lagstiftning en sak och genomförande en annan. Som Riksrevisionen konstaterar i sin rapport tillämpar landets kommuner vallagen på väldigt olika sätt.

Riksrevisionen har ställt enkätfrågor till knappt 1 500 väljare som röstade i vårens EU-val. Tydliga skillnader framkommer när det gäller hur valskärmarna utformades. Bland väljarna i en av Stockholms vallokaler menade hela 7 procent att det inte kändes möjligt att rösta hemligt. I det aktuella fallet var lådan med valsedlar placerad i en korridor där förbipasserande hade insyn.

De tillfrågade i en vallokal i Umeå upplevde däremot att valhemligheten bevarades bättre. Där hade flera skärmar ställts samman till ett bås och i Umeå-fallet kände sig närmare 98 procent av väljarna trygga.

Riksrevisionen konstaterar även att "ett antal kommuner valde andra lösningar än Umeå och Stockholms kommun för att avskärma valsedlarna. Exempelvis förekom avskärmningar i form av fristående konstruktioner med insynsskydd på tre sidor”.

Upplevelsen av hur tryggt din valhemlighet bevaras kan alltså vara beroende av i vilken kommun och vallokal du röstar. Detta är allvarligt och kan innebära ett demokratiproblem.

Till saken hör att kommunerna, som ansvarar för genomförandet av de allmänna valen, i dag har stora möjligheter att tolka vallagen och därmed landa i olika upplägg. Den ligger därför mycket i den tänkbara åtgärd Riksrevisionen lyfter: Låt Valmyndigheten "föreskriva hur vallagens bestämmelser bör tolkas och genomföras.” Behovet av en sådan förändring har tidigare tagits upp av Valmyndigheten själva (Dagens Samhälle 19/2).

Ur demokratiperspektiv borde en statlig centralisering i detta sammanhang vara allt annat än kontroversiell. Väl avvägda, och rättvisa, förutsättningar vid genomförandet av val är avgörande för demokratin.