Skolan handlar om pedagogik, det vill säga hur man på bästa sätt förmedlar kunskap och utbildar människor. Det kan faktiskt vara ett minimikrav att den som skriver om skolan också gör sig mån om att vara just pedagogisk.
Så här kommer ett försök att enkelt och lättfattligt berätta om hur det gick till när ljuset släcktes över Skolsverige och alla uppgifter om landets skolor blev hemligstämplade. Och för att ge ett litet ljus om framtiden avslutas texten med hur detta mörker kan fördrivas, men det är tyvärr ingen enkel väg dit.
Bakgrunden är välbekant för de flesta. Från och med den 1 september är alla uppgifter om svenska skolor hemligstämplade efter ett beslut från Skolverket. Detta får en rad negativa konsekvenser som ingen egentligen önskar.
Anledningen till Skolverkets beslut är en tolkning av Statistiska centralbyrån, SCB, som säger att uppgifter om friskoleföretag är att betrakta som ekonomisk information, en tolkning som också har bekräftats i en dom från Kammarrätten.
SCB har i uppdrag att samla in statistik om skolan. För ett år sedan gjorde myndigheten en uppdatering av sin sekretess, något som görs kontinuerligt. Det var då man gjorde bedömningen att uppgifter om enskilda skolor är att betrakta som ekonomisk information, läs affärshemligheter.
Tanken är som följer. Den statistik som SCB samlar in om friskolor ligger till grund för vilka skolor föräldrar och elever väljer. Detta är också syftet med friskolesystemet, man vill ju uppmuntra till konkurrens och att de gemensamma resurserna används så effektivt som möjligt. Eftersom informationem om en friskola påverkar skolvalet är den även ekonomisk information, och ska därmed enligt SCB omfattas av sekretess.
Men invänder vän av ordning, meningen med det fria skolvalet är ju att man ska kunna jämföra olika skolors statistik med varandra och därefter fatta ett informerat val. Ja, det är sant. Vad som dock gäller är att det inte bara är elevernas intressen som SCB måste ta hänsyn till utan även företagens intressen, i alla fall ur statistiksynpunkt.
Det är självklart bra att SCB kontinuerligt gör sin uppdatering av vilken statistik som ska omfattas av sekretess. Men det är helt uppåt väggarna att statistik om en offentligfinansierad verksamhet ska vara hemlig, särskilt som en del av pengarna till skolan går direkt till vinstdrivande skolkoncerner.
Lösningen finns helt enkelt i att offentlighetsprincipen ska gälla för alla skolor i Sverige. Det är det minsta man kan begära. Men i dag finns det inget politiskt stöd för det i riksdagen, och det är framför allt Centern som motsatt sig en sådan ordning. Man kan undra på vems sida står C på, elevernas eller företagens?
Men för att verkligen ta itu med skolans stora utmaningar med ökande segregation och bristande likvärdighet behöver man ta ett större grepp.
Det är politiken som ska styra över Sveriges skolsystem, inte friskoleföretagen. Så är det tyvärr inte i dag. Därför bör den långtgående marknadiseringen av dagens skola förbjudas.
Denna kunskap bör förmedlas till alla och var en – och framför allt till våra folkvalda politiker.
