Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Demonstrationer i Lysekil på tisdagen i samband med att miljöprövningen av Preems planer på att bygga ut sitt oljeraffinaderi inleddes. Bild: Adam Ihse/TT

Mattias Karlsson: Säg nej till Preemraffs expansion i Lysekil

Ska Sverige klara de högt uppställda klimatmålen om att kraftigt minska de fossilbaserade utsläppen krävs en samlad klimatpolitik. Den finns inte i dag.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Till år 2045 ska Sveriges klimatpåverkande utsläpp vara noll och ett viktigt delmål på vägen dit är att transportsektorns utsläpp ska ha minskat med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 års nivå. Detta är två mål som Sveriges riksdag har enats om.

För att klara klimatmålet till 2045 måste de totala utsläppen minska mellan 5 och 8 procent om året. Men som utvecklingen är i dag ligger Sverige långt ifrån det målet med en minskning på runt 1 procent. Dessutom ökade utsläppen från transporterna under 2018 med cirka 1 procent.

Som klimatpolitiska rådet konstaterade för ett år sedan så krävs det nu rejäla kliv framåt för att vi ska lyckas med omställningen till ett mer hållbart samhälle.

På tisdagen inledde Mark- och miljööverdomstolen sina förhandlingar i Lysekil om drivmedelsjätten Preems planer på att bygga ut sitt raffinaderi. Preems planer har väckt mycket uppmärksamhet och delat Lysekil i två läger. På den ena sidan står de som ser möjligheten till fler arbetstillfällen till bygden. På den andra sidan de som ser en stor ökning av utsläppen av växthusgaser i Sverige.

På tisdagen hade cirka 300 personer samlats i Lysekil för att protestera mot Preems expansionsplaner.

”Sverige ska vara ett föredöme i miljöarbetet i världen. Då går det inte att hålla på att bygga ut raffinaderier. Vi måste satsa på att fasa ut de fossila bränslena så fort som möjligt”, sa Kerstin Georgsson, en av demonstranterna, till Dagens Nyheter (DN 10/3).

Preems raffinaderi ligger i Brofjorden norr om Lysekil och är det största oljeraffinaderiet i Skandinavien. Skulle utbyggnaden godkännas skulle det leda till ökade koldioxidutsläpp på omkring en miljon ton om året, något som skulle gå på tvärs mot de klimatpolitiska målen i Sverige.

Preems planer har som sagt väckt mycket uppmärksamhet, inte minst den rättsliga hanteringen av ärendet.

Det var i slutet av 2018 som mark- och miljödomstolen i Vänersborg godkände Preems ansökan om att bygga ut sitt raffinaderi. Det beslutet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen, dels av Naturskyddsföreningen, dels av en rad privatpersoner.

Förra sommaren beviljade den högre domstolen prövningstillstånd om utbyggnaden ska godkännas eller inte. Därefter har regeringen meddelat att den kommer att fälla avgörandet, vilket innebär att Mark- och miljööverdomstolens utfall bara kommer att ses som ett yttrande.

Att regeringen på det här sättet har tagit över det slutliga avgörandet har väckt kritik. Men ska Sverige klimatpolitiska ambitioner bli verklighet måste den högra handen veta vad den vänstra handen gör. Det behövs helt enkelt en samlad, övergripande klimatpolitik.

Sett i det ljuset är det rimligt att avgörandet om Preemraffs utbyggnad av raffinaderiet ligger på regeringens bord.

Utfallet i Lysekil borde vara givet, det är inte mer fossilbaserade utsläpp som världen behöver utan mindre. Säg därför nej till Preems utbyggnad av oljeraffinaderiet i Lysekil.