Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sjukvården är en av väljarnas mest prioriterade valfrågor samtidigt som regionpolitiken är minst känd. Bild: Stefan Bennhage
Sjukvården är en av väljarnas mest prioriterade valfrågor samtidigt som regionpolitiken är minst känd. Bild: Stefan Bennhage

Mattias Karlsson: Regionpolitiken har kommit till vägs ände

Om väljarna inte vet vem som ansvarar för sjukvården eller kan göra informerade val i regionvalet är det dags att reformera demokratin. Antingen genom att regionpolitiken görs om i grunden, eller bantas rejält.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

När det är dags att räkna rösterna i de allmänna valen vart fjärde år är det riksdagsvalet som går först. Därefter kommer valet till kommunfullmäktige och allra sist regionvalet. Denna ordning speglar i stort vilket intresse som finns för de olika valen. Man skulle kunna kalla det för den demokratiska hackordningen.

Valet till regionfullmäktige kallas ibland för det bortglömda valet. Detta trots att sjukvården av väljarna rankas som bland de allra viktigaste valfrågorna. Men frågan är om det egentligen stämmer. Visst vill vi alla ha en så bra sjukvård som möjligt, och när man ska rangordna valfrågor så prioriteras då vården högt.

Men i realiteten sätter sig väljarna troligen inte in sig i de olika alternativen i regionpolitiken så att sjukvården faktiskt får en avgörande roll i valet. I stället är sjukvården en slags hygienfaktor som bara ska fungera när man behöver den. I det sammanhanget kan det vara svårt att som väljare förstå vilket parti som är bäst lämpat för att uppfylla det kravet.

SVT:s Uppdrag Granskning har i en serie program tittat närmare på just regionpolitiken och man visar att kunskapen om vem som ansvarar för sjukvården i Sverige är inte så allmänt känd; det är fler som tror att det är riksdagen som har det ansvaret än det rätta svaret, regionerna. Det är givetvis inte bra från ett demokratiskt perspektiv.

Men det finns ett annat demokratiskt underskott, och det är vilka politiska alternativ som väljarna har. Och här hamnar Halland, enligt Uppdrag Granskning, på en icke hedrande sistaplats, enligt det program som sändes på onsdagskvällen (SVT 13/4).

En granskning av oppositionspartiernas arbete i Sveriges 21 regioner under den här mandatperioden visar nämligen att oppositionen i Region Halland är den minst aktiva i hela landet. Till exempel har det största oppositionspartiet Socialdemokraterna bara reserverat sig i 10 av totalt 2 568 granskade ärenden.

Att räkna pinnar, det vill säga beslut, kan se ut som en kraftfull journalistisk metod eftersom det ger tydligt resultat. Och där hamnar alltså Region Halland i botten av alla landets regioner med den mest tandlösa oppositionen. Men det är inte bara genom de beslut som fattas som man kan påverka regionpolitiken.

Socialdemokraternas regionråd Lise-Lotte Bensköld Olsson intervjuas i programmet och hon menar att partiet påverkar det politiska styret i regionen på andra sätt, vilket hon också utvecklar i en intervju i Hallandsposten.

”I nämnderna och styrelserna driver vi viktiga S-frågor och får många gånger gehör. Vid de tillfällena syns det inte i besluten utan i vilken riktning ett ärende tagit”, säger Lise-Lotte Bensköld Olsson till HP.

Men trots att oppositionen i Halland faktiskt påverkar regionens utveckling finns det ändå ett stort problem gentemot väljarna, vilken parti ska man rösta på om man inte vet vilken skillnad det egentligen gör för sjukvården i Halland, eller något av regionens andra ansvarsområden?

För väljaren, eller kanske mer konkret patienten, ligger en fungerande sjukvård när man behöver den väldigt högt på prioriteringslistan. När man då står inför regionvalet och vilket parti man ska välja är det sannerligen inte lätt att veta hur detta val kan leda till just att det blir bättre för en själv.

Visserligen har politikerna att besluta dels om skattesatsen, dels om de ekonomiska ramarna. Men sjukvårdens innehåll är till stor del professionsstyrd, framför allt genom läkarkåren. Och det som oftast har störst betydelse för väljarna är själva mötet med vårdpersonalen.

Grovt räknat kan man säga att de politiska alternativen i regionpolitiken ofta handlar om mer eller mindre privat vård, eller om personalen ska ha bättre arbetsvillkor eller inte. Givetvis är detta viktiga politiska frågor, men dessa bleknar betydligt i relation till den som väljaren värderar högst, nämligen en välfungerande sjukvård när den behövs.

På så sätt har faktiskt regionpolitiken spelat ut sin roll. Det är inte rimligt att det finns en omfattande politisk nivå som väljarna till stor del inte förstår eller har någon möjlighet att göra informerade val i när man lägger sin röst.

Slutsatsen av detta är att regionpolitiken antingen borde göras om i grunden, eller bantas rejält. Det är att ta demokratin på allvar i en så viktig fråga som hälso- och sjukvården.