Kunskaper. Svenska för invandrare är en nyckel för att ta sig in på arbetsmarknaden, men också in i den högre utbildningen.
Kunskaper. Svenska för invandrare är en nyckel för att ta sig in på arbetsmarknaden, men också in i den högre utbildningen. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Regeringen måste fokusera mer på svenska språket

Majoriteten av de som läser svenska för invandrare slutför inte utbildningen. Det kommer att bli ett problem i kommande lågkonjunktur.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Att språk och jobb är nyckeln till integration är välkänt, och samtidigt är språket också nyckeln till att få det där första jobbet i Sverige. De senaste 20 åren har betydelsen av språkkunskaper ökat allt mer, vilket har gjort det svårare för nyanlända att få in en fot på arbetsmarknaden.

När Sverige rör sig mot en lågkonjunktur måste regeringen prioritera att alla får de svenska kunskaper som behövs för att inte fastna i långtidsarbetslöshet.

De senaste åren har Sverige haft en stark ekonomi och många företag har haft ett stort behov av att nyanställa. Trots det har arbetslösheten legat stadigt kring 7–8 procent de senaste fem åren – i maj i år hade Sverige den fjärde högsta arbetslösheten inom EU (Europaportalen 3/5).

ANNONS

En del av förklaringen till arbetslösheten kan hittas i matchningsproblem, det vill säga att företag har svårt att hitta personer med rätt kompetens, men även i krav på goda språkkunskaper. Nästan hälften av alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen är födda utanför Europa.

I rapporten "God svenska – vägen till arbete för utrikes födda?" (25/10) från tankesmedjan SNS har nationalekonomerna Stefan Eriksson och Dan-Olof Rooth undersökt vilka språkkunskaper som krävs för att få jobb och hur väl utrikes födda lever upp till dessa.

Resultatet visade att åtta av tio rekryterare ansåg att goda kunskaper inom svenska var mycket viktigt, även inom lågkvalificerade yrken, och nästan nio av tio rekryterare såg bristande kunskaper inom svenska som ett hinder. Sannolikheten att en arbetssökande skulle gå vidare i processen ökade kraftigt om ansökan kännetecknades av god svenska.

Samtidigt slutför majoriteten av deltagarna på svenska för invandrare (SFI) inte utbildningens sista kurs och får då heller inte behörighet till att fortsätta inom utbildningssystemet. Enligt rapporten är det under tio procent av de som påbörjar SFI som slutför den sista gymnasiekursen i svenska som andraspråk.

Trots att regeringens och Sverigedemokraternas Tidöavtal till stor del fokuserar på migration och integration finns det få konkreta förslag för hur fler kan få bättre kunskaper i svenska. Några förslag i avtalet, som förslaget om en språkförskola, kan ha positiva effekter på sikt men för dem som kommit till Sverige i vuxen ålder måste regeringen göra mer. Det behövs både starkare incitament för att gå klart SFI och läsa vidare, samt förslag för att fler företag ska bli villiga att anställa någon med lägre språkkunskaper.

ANNONS

Högkonjunkturen som präglat de senaste åren verkar gå mot sitt slut och hela samhället måste förbereda sig för sämre tider. Då är det extra viktigt att personer som är nya i Sverige har tillräckligt goda språkkunskaper för att ta sig in på arbetsmarknaden snabbt. Många reformer har utlovats både under valrörelsen och i Tidöavtalet.

När regeringen börjar särskilja på vad de vill göra och vad som måste göras får de inte missa hur viktigt språket är på arbetsmarknaden.

ANNONS