Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Regeringens vallöftesmaskin hackar betänkligt. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Regeringens vallöftesmaskin hackar betänkligt. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Mattias Karlsson: Regeringen lovar runt, men håller tunt

De fyra högerpartierna lovade före valet att snabbt kompensera elkunder för höga elräkningar. Det löftet höll man inte.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

I februari nästa år ska det utlovade elprisstödet betalas ut, om inget oförutsägbart händer. Det beskedet gav regeringen på en pressträff på tisdagen. Elprisstödet gäller för elkonsumenter i södra Sverige, närmare bestämt för elprisområde 3 och 4. Elstödet kommer först att betalas ut till hushållen medan stödet till företagen ännu inte är klart.

Även om det elprisstödet är efterlängtat för många som har haft höga elräkningar finns det mer att önska av regeringen, framför allt i att man inte håller vad man lovade i valrörelsen.

På pressträffen var det energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) som satte tonen när hon beskrev de utmaningar som väntar. Hon lyfte fram Rysslands brutala invasion av Ukraina som en av orsakerna till den energikris som Sverige står inför i vinter. Under valrörelsen har det låtit helt annorlunda från Ebba Busch; då var det den socialdemokratiska regeringens fel att elpriserna var höga.

Men inte nog med det, vid en valvinst skulle de fyra högerpartierna på kort tid se till att alla drabbade elkunder skulle kompenseras. Moderaterna lovade tillsammans med KD, L och SD att ”högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november”. Så blev det inte.

Ändå är det bra att regeringen har tagit över stafettpinnen från den förra regeringen vad gäller elprisstödet. Det är inte rimligt att Svenska Kraftnät tar in stora summor i så kallade flaskhalsavgifter samtidigt som många svenska elkonsumenter får orimligt höga elräkningar.

På grund av flera olika orsaker, inte minst en stor gasbrist i Europa till följd av Rysslands invasion av Ukraina, är det svenska elsystemet sårbart den kommande vintern. Svenska Kraftnät har till och med varnat för att det kan bli aktuellt med så kallad manuell bortkoppling för att hålla upp effektbalansen de allra tuffaste timmarna.

I det läget har alla har ett eget ansvar att spara på sin elkonsumtion för att på så minska belastningen på elsystemet. Men det finns en gräns för hur mycket man kan dra ner på sin el, i dagens samhälle är vi alla beroende av att två hål i väggen kan leverera el dygnets alla timmar, året runt. Detta är vad vi förväntar oss av elsystemet, att det kan leverera.

Men levererar den nya högerregeringen det man lovat? Nej, är kort och gott svaret.

Regeringen säger sig hålla fast vid de högst ställda klimatmålen som Sveriges riksdag har enats om men driver samtidigt en politik som leder till högre utsläpp. I valrörelsen lovade högerpartierna vitt och brett kraftigt sänkta bränslepriser på mellan fem och tio kronor för bensin och diesel. Hittills har man presenterat en sänkning på 14 öre respektive 40 öre lägre pris vid pump.

Och så nu då det försenade elprisstödet som kommer att betalas ut i februari nästa år, om inget annan oförutsägbart händer. Det är givetvis komplicerat för Försäkringskassan att genomföra utbetalningen till alla berörda hushåll och företag, men det borde högerpartierna ha tänkt på innan man går ut med ett skarpt vallöfte. För vad är ett löfte till väljarna värt om man inte kan hålla det?