Ryggtavlan till vänster är den åtalade IS-kvinnan från Halmstad. Till vänster i bild kammaråklagare Reena Devgun.
Ryggtavlan till vänster är den åtalade IS-kvinnan från Halmstad. Till vänster i bild kammaråklagare Reena Devgun. Bild: Johan Hallnäs/TT

Rättvisa för krigsbrott har inget bäst-före-datum

Oavsett var eller när krigsbrott har begåtts måste de skyldiga ställas inför rätta och straffas. Så även IS-mamman från Halmstad.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

I veckan inleddes rättegången mot den 49-åriga kvinna från Halmstad som misstänks för att ha låtit sina söner bli barnsoldater för Islamiska staten i det blodiga inbördeskriget i Syrien.

Åtalet är unikt i sitt slag då det är första gången som lagen från 2014 om brott mot krigsförbrytelser ska prövas i Sverige. Den åtalade 49-åriga kvinnan har suttit häktad sedan september förra året då hon greps i sin bostad i Halmstad.

Åtalet gäller bara en av hennes söner, och gärningen ska ha begåtts under perioden den 1 augusti 2013 till den 27 maj 2016 då sonen fyllde 15 år.

Den åtalade IS-mammans ”medverkan har bestått i att hon, som vårdnadshavare och den vuxna person som haft ensamt ansvar för och störst inflytande över [sonens namn], möjliggjort att han kunnat rekryteras och användas som barnsoldat från det att han var 12 år till dess att han fyllt 15 år”, står det i åtalet.

ANNONS

Det är en mycket omfattande bevisning som åklagarna bygger sitt åtal på, både ett antal vittnen och en rad olika dokument, däribland ett flertal chattar. En viktig fråga som rätten har att ta ställning till är om den åtalade IS-mamman kunnat ta sig från Syrien eller inte. Enligt den åtalades egen utsago hade hon varken makt över sina söner eller förmåga att ta sig från landet, men bevisningen talar i motsatt riktning.

Hallandsposten har tidigare i flera artiklar berättat om den åtalade IS-kvinnan som är uppvuxen på Vallås, och att hon under en tid var mycket aktiv som fotbollsspelare. Av HP:s rapportering framträder bilden av en sökande person som efter att hon som 22-åring konverterar till islam alltmer fjärmar sig från det svenska samhället och blir allt mer radikaliserad.

Hon gifter sig med en jihadist från Halmstad och får sex barn med den nu avlidne IS-mannen. Under en period bor hon i Storbritannien med barnen, för att sedan 2013, via en tid i Egypten, resa med sina barn till Syrien.

Hennes tidigare make dödas samma år i stridigheter i Syrien, och hon får änkepension från IS, vilket ytterligare kan ses som ett bevis på att hon stannar kvar av fri vilja och sympatiserar med Islamiska staten.

ANNONS

De följande åren strider hennes två söner som barnsoldater för IS, och de kommer också båda att dödas. Hennes äldsta dotter gifts också bort som 16-åring. När hon i december 2020 anländer till Sverige omhändertas båda hennes barn och hon häktas själv. Men då utredningen drar ut på tiden släpps hon fri för att återigen i september förra året anhållas och häktas på nytt.

Det finns många svårigheter att i Sverige åtala en person som begått krigsbrott utomlands. Vittnen kan vara utomlands, döda eller vara rädda för att ställa upp, som kammaråklagare Reena Devgun tidigare har beskrivit det i HP. Att åtalet mot 49-åringen inte är mer omfattande beror också på att bevisningen inte är lika stark för att till exempel även omfatta kvinnans äldre son.

Under sin aktiva tid i Syrien utförde terrorstämplade Islamiska staten ohyggliga brott. För detta ska alla som har medverkat i denna hänsynslöshet ställas inför rätta och få sina straff. Det gäller även IS-kvinnan från Halmstad som inte bara har utsatt sina egna barn för direkt fara utan även aktivt låtit sina två söner bli barnsoldater i en ohygglig konflikt.

Hennes egna beskrivningar om att hon inte haft makt över sina barn rimmar illa med hur hon själv agerat, när det väl gällde att återvända till Sverige i december 2020 var det inget hon själv ville. Det talar sitt tydliga språk om var hennes övertygelse finns i dag.

ANNONS

Det är nu upp till det svenska rättsväsendet att ta ställning till om IS-mamman från Halmstad kan dömas enligt svensk lagstiftning. Fälls hon för grov krigsförbrytelse kan straffet bli långt, som lägst fyra år och som högst 18 år eller livstid.

För hennes egen del kan man önska att hon rannsakade sitt eget omdöme. Det moraliska ansvaret för ens egna, medvetna handlingar kan inte förhandlas bort. Särskilt inte när det handlar om hur ens egna barn far illa, och till och med dras in i ett blodigt krig.

Totalt är rättegången planerad att pågå i sex dagar, varav två förhandlingar genomfördes i veckan. Sista rättegångsdagen med slutpläderingar hålls den 28 januari. Låt därefter det svenska rättsväsendet klart och tydligt visa vad som gäller för personer som reser till främmande land och medverkar till allvarliga krigsbrott.

Rättvisan för sådana ohyggliga brott har inget bäst-före-datum.

Läs mer:

LÄS MER:Chattar ska bevisa att mamman lät sonen bli barnsoldat

LÄS MER:IS-mamman om döda sönerna: ”Glad för deras skull”

LÄS MER:IS-mamman hävdar att sönerna bestämde över henne

ANNONS