Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ojämlikt. Överviktiga behandlas sämre när de söker vård, och många läkare tar inte deras sjukdomssymptom på allvar. Bild: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Ojämlikt. Överviktiga behandlas sämre när de söker vård, och många läkare tar inte deras sjukdomssymptom på allvar. Bild: Ingvar Karmhed / SvD / TT

Linnea Hylén: Rättvis vård ska ges till alla, oavsett BMI

Enskilda vårdgivares kritiska fixering vid patienters vikt är inte bara ett hot mot patientens rätt till vård, utan riskerar att urholka välfärdens själva kärnuppdrag.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Den svenska välfärden bygger på att alla bidrar likväl som att alla har rätt till ett rättvist nyttjande av välfärdstjänsterna. Jämlikhetsprincipen är särskilt viktigt inom vården. Alla ska ha rätt till god vård i tid, oavsett hur många kilo de har runt magen eller låren.

Tyvärr visar enskilda fall och forskningsstudier på att stora delar av vårdpersonalen gör skillnad på människor utifrån storlek. I en uppmärksammad reportageserie i Dagens Nyheter (28/11) berättas det om hur överviktiga personer misstros och skickas hem med uppmaningen att gå ned i vikt. Först senare, och när patienterna gång på gång stått på sig efter flera månader av smärtor, visar det sig att det inte var vikten som var problemet.

Fallet med 15-åriga Sandra som sökte vård för utebliven mens, buksmärtor och en svällande mage fick med sig ett kost- och träningsschema och en uppmaning att gå ned i vikt. Efter två år tas hon till slut in akut på sjukhus, där undersökningarna visade på långt skriden livmoderhalscancer. Sandra blev bara 17 år (DN, 29/11).

Misstron mot människor med högre andel kroppsfett är bevisad. En studie gjord i Kanada visade att nästan 20 procent av de deltagande läkarna kände sig ”äcklade” av att behandla patienter med högre BMI. Ett liknande mönster gick att skönja i en amerikansk studie där nästan två tredjedelar av 4 000 läkarstudenter ”tyckte illa om tjocka patienter eller ansåg att de saknade viljestyrka” (DN 28/11).

Att kroppsvikt spelar roll för hur du blir bemött av vården är en fruktansvärd verklighet som leder till att färre överviktiga söker vård. Alla har rätt att bli tagna på allvar, oavsett BMI eller utseende. Det är varken rätt eller riktigt att förkläda viktkritik som någon form av hälsomässig ”omsorg” om den grundar sig i personliga åsikter snarare än i fakta och vetenskap.

Det är osannolikt att de som klassas som överviktiga inte skulle veta om att extra vikt ökar risken för olika sjukdomar. Övervikt som fenomen är en negativ trend som behöver motverkas, men vägen mot en bättre folkhälsa kommer inte av att ge överviktiga människor sämre vård på grund av deras vikt. Tvärtom borde övervikten rimligen leda till att vården tar sjukdomssymptom på ännu större allvar, givet att övervikt ökar risken för diverse farliga sjukdomar.

Tyvärr straffas överviktiga dubbelt. Har du några extra kilon får du sämre vård, samtidigt som vårdpersonal och samhället i stort hela tiden understryker att övervikt är hälsofarligt. Sjukdomssymptom spelas slentrianmässigt ned med hänvisning till att en viktnedgång skulle kunna vara lösningen. Resultatet är tydligt – överviktiga undviker att söka vård av rädsla för att inte bli tagna på allvar.

Vårdpersonalens fördomar mot patienters vikt måste få ett stopp en gång för alla. Övervikt må vara ett av vår tids största folkhälsoproblem, men stigmatisering och diskriminering mot patienter är ett minst lika viktigt problem att adressera för folkhälsans skull.