Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Partiernas valstugor på Stora torg i Halmstad 2018. Inför årets allmänna val 11 september är det dags igen. Bild: Jari Välitalo
Partiernas valstugor på Stora torg i Halmstad 2018. Inför årets allmänna val 11 september är det dags igen. Bild: Jari Välitalo

Kent Nilsson: Politikers utsatthet ökar under valåren

Tyvärr finns det anledning att återkomma till de avarter på beteende hos den del av allmänheten som väljer att påverka politiken genom hat, hot och trakasserier.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Torsdagen 2 juni presenterades SCB:s partisympatisörundersökning (PSU) från maj 2022. Det märks tydligt att det är valår och att det börjar röra på sig opinionsmässigt för i stort sett alla partierna. För Socialdemokraterna och Liberalerna visar statistiken säkerställda uppgångar. För Sverigedemokraterna, Centerpartier, Moderaterna och Vänsterpartiet redovisas dock säkerställda nedgångar sedan mätningen i november 2021.

Läget för de nuvarande riksdagspartierna Liberalerna och Miljöpartiet är fortfarande bekymmersamt och en bit under fyraprocentsspärren med den skillnaden att Liberalerna har ökat sedan förra mätningen i november 2021 och att Miljöpartiet minskat. Tydligt i PSU är också att Socialdemokraternas ökning bygger på väljarströmmar från alla andra riksdagspartier utom Sverigedemokraterna.

När SCB presenterar PSU två gånger om året sker det alltid med viss försiktighet även om underlaget är mer omfattande än i andra opinionsmätningar. I denna undersökning deltog drygt 9 200 personer, vilket gör osäkerhetsmarginalen relativt liten. Som röstberättigad eller politiskt parti kan man naturligtvis välja att bortse från PSU och andra mätningar. Men den luttrade partifunktionären vet nog innerst inne att opinionsmätningar i sig kan påverka valresultatet. Det finns en hel del väljare som röstar på partier med förmodad framgång, men förhoppningsvis är det de politiska sakfrågorna som blir avgörande i höstens val.

Tyvärr finns det anledning att återkomma till de avarter på beteende hos den del av allmänheten som väljer att påverka politiken genom hat, hot och trakasserier. Under valåren är det tydligt att politikers utsatthet ökar, och då är det från ett redan allvarligt läge. I Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning för politiker (PTU) från valåret 2018 redovisas att var tredje politiker utsattes för hot, våld och trakasserier eller skadegörelse och stöld under året.

Trenden lokalt i Halland liknar utvecklingen i riket. En enkätundersökning som genomförts av Sveriges Radio Halland visar att omfattande former av hat, hot och trakasserier riktas mot de halländska politikerna. Mest utsatta är generellt kvinnor. Var femte kvinnlig kommunpolitiker i Halland uppgav att de utsatts. Extra utsatta är även regionala och kommunala heltidspolitiker.

Sociala medier är ett modernt sätt för partiernas kandidater att möta sina tänkbara väljare. Tyvärr är de politiker som är aktiva genom sociala medier måltavlor för omfattande näthat. Det är dags att se över och stärka lagstiftningen kring hot och trakasserier via internet mot politiker.

Vid höstens val kan det funderas på om det är rätt politiker som kandiderar. Är det de mest engagerade och bäst lämpade lokala politikerna som finns på partiernas valsedlar, eller är det dem som med kraft och mod accepterar rollen som offentlig person och därmed att utsättas för hat, hot och trakasserier. Har de politiska partierna råd med att starkt engagerade invånare skräms bort från politiken.