Vart tredje år genomförs en omfattande enkät där Halmstads alla elever i åttondeklass och i årskurs två i gymnasiet får svara på en rad frågor om deras hälsa, fritid och hur de tycker att det går i skolan.
Enkäten genomförs av kommuner i hela i landet och kallas för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, förkortat Lupp.
I veckan presenterades den senaste Lupp-undersökningen som genomfördes i höstas, och likt tidigare ger undersökningen en mycket omfattande bild av hur kommunens ungdomar mår och vad de tycker om att göra på fritiden.
80 procent av alla elever som omfattas av undersökningen har deltagit, vilket motsvarar över 2 100 svar. Både den höga svarsfrekvensen och det stora antalet svar visar att undersökningen i hög utsträckning säger något om hur ungdomar i Halmstad mår i dag.
Den övergripande bilden från Lupp 2021 är, likt tidigare undersökningar, att ungdomarna är nöjda med sina liv och att de ser positivt på framtiden. Men detta ska inte tolkas som allt är bra, för det finns stora skillnader i hur ungdomar mår och vilken framtidstro de har.
Den förra Lupp-enkäten genomfördes 2018 och visade att det fanns en stor skillnad mellan hur pojkar och flickor mår. Då svarade 81 procent av åttondeklassarna att de mådde mycket eller ganska bra. Motsvarande andel i årskurs två i gymnasiet var 71 procent. Men bröt man ner siffrorna mellan könen upptäckte man stora skillnader. 55 procent av pojkarna i årskurs åtta uppgav då att de mådde mycket bra medan motsvarande andel för flickor var 27 procent. För årskurs två var motsvarande siffror 40 respektive 17 procent.
För tre år sedan mådde alltså flickorna betydligt sämre än pojkarna, och tyvärr är den här ojämlikheten bestående än i dag. I den nya enkäten är det totalt sett 68 procent av eleverna i årskurs 8 som säger att de mår ganska eller mycket bra, och motsvarande andel för gymnasiets andra årskurs är 69 procent. Uppdelat på könen är det 46 procent av pojkarna i åttonde klass som säger att de mår mycket bra och 17 procent av flickorna. Motsvarande andel i årskurs 2 är 43 och 14 procent.
Att andelen ungdomar som upplever att de mår bra sjunker är förstås inte bra, men det kan också förklaras av de stora påfrestningar som hela samhället har upplevt till följd av coronapandemin, och att det är många som upplevt att deras psykiska hälsa har försämrats. Däremot är det helt oacceptabelt att flickor mår sämre än pojkar, både för tre år sedan och i dag. Frågan man ställer sig är givetvis: Hur kan man förändra den här ojämlikheten mellan flickor och pojkar?
Det är inte bara mellan könen det finns skillnader utan även vad gäller könstillhörighet, om man har funktionsvariation eller är född i Sverige eller utomlands. Det finns också andra faktorer som spelar in. På en fråga om sommarjobb var det i genomsnitt 16 procent av gymnasieungdomarna som svarade att de sökt ett jobb men utan att lyckas få ett. Men om båda föräldrarna är arbetslösa var motsvarande andel 37 procent. Det visar hur starkt det sociala arvet kan slå igenom redan i unga år. Frågan blir då: Hur kan man förändra den här ojämlikheten?
En mycket enkel bild av hur politiken fungerar är att beskriva verkligheten och sedan föreslå förändringar för att komma till rätta med problemen.
Men i praktiken är det så mycket mer komplicerat än så. Först och främst kan man få uppfattningen att antalet bilder av verkligheten motsvarar antalet människor. Då är det viktigt att kunna enas om hur vissa delar av verkligheten ser ut. Det är i det sammanhanget som Lupp-enkäten ger en bra grund att stå på. Nästa steg, att föreslå och genomföra förändringar för att komma till rätta med problem, är däremot så mycket svårare. Dels finns det olika partier som gör olika prioriteringar, dels har politiker inte alltid makten att förändra samhället i stort.
Även om mycket av politiken kan brytas ner på lokal nivå så innebär det inte att en kommun sitter inne på alla lösningar. Dessutom kan problem som enskilda individer upplever inte alltid lösas med generella insatser. Det är kanske också kärnan i politiken, att se till den större bilden och att försöka undvika så kallade målkonflikter. En insats på ett område kan få konsekvenser på ett helt annat område.
För Halmstadpolitikerna är ett första och viktigt steg ändå att komma överens om hur verkligheten ser ut, och där är Lupp 2021 ett viktigt verktyg. Men då gäller det också att politikerna har en vilja att lösa de orättvisor och ojämlikheter som finns i samhället. Detta gäller inte bara kommunpolitiker utan även för politiker på region- eller riksdagsnivå.
Att flickor mår sämre än sina jämnåriga pojkar är aldrig acceptabelt – varken nu i eller i framtiden.
