Uppdaterad 201016 på grund av nytt förslag från regeringen som ger Tullverket ökade befogenheter mot stöldligorna.
Om tulltjänstemän upptäcker stöldgods, får de inte hålla kvar de misstänkta med stöldgodset. De får ringa polisen som oss andra och hoppas de hinner fram i tid. Det kan vara svårt att tro att det är sant faktiskt, men när stöldligor har kommit till Sverige för att begå bostadsinbrott eller tömma båtklubbar på båtmotorer, har tulltjänstemän stått handfallna när stöldgods trots att de fattat misstanke.
I coronapandemins fotspår följde stängda gränser vilket också återspeglades i stöldligornas minskade närvaro, men andrummet blev kort. Efter sommaren började polisen larma om stöldräder av dyrbar gps-utrustning från traktorer och skördetröskor. Först var det polis på västkusten som slog larm, sen slog ligor till mot lantbrukare i Uppsala och nu senast i Kronobergs län.
Mest häpnadsväckande är dock stölderna av alltifrån traktorer till entreprenadmaskiner – inget som lätt borde glida igenom tullen direkt. I fjol anmäldes 276 stycken försvunna, en ökning med 9 procent från året innan. Som den 5 oktober då tre män greps vid hamnen i Trelleborg efter att ha försökt föra ut en misstänkt stulen grävmaskin ur landet, sedan en tulltjänsteman ringt polisen (Sydsvenskan 5/10).
Polisen hinner dock inte alltid fram i tid. Stöldligor har satt i system att anlända nära färjeavgångar av just den anledningen. En riksdagsmajoritet har velat ändra på detta och häromveckan riktade riksdagen ännu en uppmaning till regeringen i form av ett tillkännagivande om att utöka tullens befogenheter att stoppa stöldgods.
För snart två år sedan riktade riksdagen en liknande uppmaning, och så långt tillbaka som 2006 föreslog en statlig utredare att tullen skulle få nämnda befogenheter.
Det är mer än en regering som dragit den här frågan i långbänk. Men så den 15 oktober presenterade finansminister Magdalena Andersson (S), i en intervju med Dagens Nyheter, en lagändring som ska träda i kraft den 1 juli nästa år. Förslaget skickas nu ut på remiss.
Det är ett viktigt beslut, även om det inte ensamt kommer lösa problemen. Vi vet av erfarenhet från andra länder som Tyskland, där problemen med stöldligor varit utbrett, att det krävs mycket för att bli av med den här typen av brottslighet när den väl etablerat sig. I tyskarnas fall har det bland annat handlat om gränsöverskridande polissamarbete för att slå ut nätverkens logistik, och skärpta straff för bostadsinbrott.
Att fortsätta stärka tullens gränsverksamhet är också klokt. Som generaltulldirektör Charlotte Svensson nyligen skrev på DN Debatt (7/10) saknar myndigheten i dag nödvändig lagstiftning för att kunna agera effektivt mot den organiserade brottsligheten.
Tullverkets gränsverksamhet är utformad för en annan tid och brottslighet än dagens verklighet, vilket återspeglas i hanteringen av stöldligorna, men också i det tilltagande problemen med vapen- och narkotikasmuggling som göder organiserad brottslighet. Med andra ord är det verkligen på tiden att tullens uppdrag och befogenheter ses över.
