Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Rikspolischef Anders Thornberg deltog tidigare i veckan på Folk och försvars rikskonferens. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Rikspolischef Anders Thornberg deltog tidigare i veckan på Folk och försvars rikskonferens. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Mattias Karlsson: Polisen finns till för medborgarna – inte för sitt eget bästa

Polisen har en resa att göra från att bygga sitt eget varumärke till att ärligt tala om hur den egna verksamheten fungerar.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

En ökad efterfrågan på narkotika, den tekniska utvecklingen men även migration och en bristande integration. Det är några av de faktorer som rikspolischef Anders Thornberg ser som förklaringar till de senaste årens kraftiga ökning av de kriminella miljöerna med gängskjutningar och mord som följd.

Detta framkom i en TT-intervju som rikspolischefen gjorde tidigare i veckan, och är egentligen inget nytt under solen. Den rådande bilden som Anders Thornberg förmedlar är att polisens problem och utmaningar beror på problem ute i samhället och att han också vill se lagskärpningar för att komma till rätta med den grova organiserade brottsligheten.

Intervjun med Anders Thornberg är förvisso bara ett inlägg i debatten om gängkriminaliteten, men hans budskap om att polisens problem finns i det omkringliggande samhället och inte inom den egna organisationen är tyvärr inte en engångsföreteelse, utan tycks ingå i en medveten strategi från polisens sida.

I alla fall om man får tro en rapport som kom i slutet av förra året. I rapporten ”Hur skyddar och stärker Polismyndigheten föreställningen om sin effektivitet?” (Linköpings universitet) vill de två forskarna Stefan Holgersson och Johanna Westman ge en alternativ bild av Polismyndighetens beskrivning av sin verksamhet. Och det är en inte helt positiv bild av polisen som målas upp av de två rapportförfattarna.

De senaste årens kraftiga ökning av brott som kan relateras till den organiserade kriminaliteten är mycket oroväckande. I arbetet att bekämpa denna brottslighet har polisen givetvis en nyckelroll. Och inte sällan lägger polisen i sin kommunikation ofta fokus på sitt framgångsrika arbete eller att det behövs mer resurser till verksamheten.

Men som Stefan Holgersson och Johanna Westman visar i sin rapport följer Polismyndigheten en genomgående strategi av att ge en mer positiv bild av sin verksamhet med syftet att bygga sitt eget varumärke, vilket kan leda till direkt negativa och skadliga konsekvenser. När det ropas på mer resurser till polisen kan det i stället vara polisens egen organisation som i första hand behöver ses över.

”Utan djup inblick kan det vara svårt att skilja väl genomfört polisarbete från tilltalande, men missvisande, bilder av hur verksamheten fungerar”, som det står i det avslutande kapitlet i rapporten.

Polisen har en otroligt viktig roll i samhället, det handlar om att upprätta trygghet och säkerhet för landets medborgare. Men i takt med att samhället förändras sker detsamma med kriminaliteten. Och i den utvecklingen måste polisen hänga med för att kunna genomföra sitt så viktiga samhällsuppdrag.

Medborgarens relation till polisen kan liknas vid det lilla barnets relation till sin förälder. Barnet måste sätta hela sin till tilltro till sin målsman, det finns inga andra alternativ. Allt som oftast fungerar det bra, men när det inte gör det är det svårt för den enskilde att ifrågasätta och än mindre agera för hur det kan bli bättre. Givetvis ska och måste polisen ha kvar sitt våldsmonopol, men denna unika position i samhället får heller inte skymma blicken till varför polisen finns till.

Polisen behöver helt enkelt bli mer medveten om sin egen roll, att den finns till för sina medborgare och inte för sin egen skull. Det är också ett genomgående drag som en myndighet kan drabbas av, ett felaktigt fokus vad gäller sitt existensberättigande. Det är inte bilden av ens verksamhet som är det viktiga, utan fokus ska så klart vara på hur dess verksamhet fungerar gentemot medborgarna.

Här finns det helt klart en resa för polisen att göra, och även för rikspolischefen Anders Thornberg, från att bygga sitt eget varumärke till att ärligt tala om hur den egna verksamheten fungerar. Det kan låta som en klyscha men är väl värt att upprepa, det är inte ytan som räknas utan innehållet.

Och från polisens sida kräver det att man är ärlig med hur verksamheten fungerar, inte att man i första hand vill försvara och bygga sitt varumärke. Polisen får aldrig glömma bort vem som är dess uppdragsgivare – medborgarna.