Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kommande år behöver kommunerna hålla hårdare i skattepengarna. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Gustav Juntti: Nu tvingas kommunerna lära sig att prioritera

När Kommunsverige nu möter kärvare tider kommer det bli allt viktigare att prioritera. Marginalerna för fel eller nöjeskonsumtion lär minska.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Uppskjutna löneförhandlingar. En tvåsiffrig arbetslöshet vid årsskiftet. Antalet arbetade timmar per person och vecka var under andra kvartalet i snitt lägre än under 1990-talskrisen.

Den 24 augusti publicerade branschorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en uppdatering av budgetförutsättningarna för landets kommuner de kommande tre åren.

SKR skriver att ”det i nuläget knappast är rimligt att lägga prognoser”. På sin höjd erbjuder de ett ”scenario” för kommunekonomins utveckling – ett scenario som ser ansträngt ut, milt sagt.

Tillväxten i det så kallade skatteunderlaget fortsätter sjunka för tredje året i rad och ligger på den lägsta tillväxttakten sedan 1993.

Det kan fortsätta nästa år, då många stimulansåtgärder mot coronakrisen antas dras tillbaka vilket minskar summan av beskattningsbara sociala ersättningar, exempelvis sjukförsäkring och arbetsmarknadsersättningar.

Förvisso avlastas då statsfinanserna vilket kan frigöra medel för mer kommunstöd, men det är ytterst en diskussion på riksnivå. Vis av erfarenhet borde kommunerna inte lita på några snabba lösningar.

I en ny enkät med 157 kommunstyrelseordföranden, gjord av Dagens industri ihop med Aktuell Hållbarhet och Dagens Samhälle, svarar tre av fyra att det största hindret för att bygga nödvändig lokal infrastruktur är brist på finansiering. De vill att staten ska gå in med mer stöd.

Implicit säger de att kommunerna inte anser sig ha råd att bygga sådant som bredband eller cykel-, väg- och spårburna transporter. Ett centerpartistiskt kommunalråd menar i enkäten att ”statens ovilja” att investera leder till ”ett betydligt ökat ekonomiskt ansvar” för kommunerna.

Det är sant. Men det är samtidigt politikens uppgift att hantera. De kommande åren behöver kommunerna därför fokusera på kärnuppdraget: skola, vård, omsorg. Vissa initiativ för att syresätta den lokala ekonomin efter vårens chock, som bättre företagarvillkor och omskolning av arbetskraften, är av godo.

Men andra saker – satsningar på ekoturism, simhallar eller sponsring av idrottslag – kostar ofta mer än de smakar. Att kommunerna, enligt en granskning av nättidsskriften Smedjan (17/8), sysselsätter tusentals kommunikatörer bygger knappast stryktåliga kommunkassor.

När Kommunsverige nu möter kärvare tider kommer det bli allt viktigare att prioritera. Marginalerna för fel eller nöjeskonsumtion lär minska.

Hemtjänstpersonal, lärare, hela vägar och bra bredband för en mer flexibel arbetsmarknad är viktigare än kommunikatörer och kulturevenemang.