Försvarspolitik. I dagarna konfererar säkerhetsexperter inför ett avgörande år.
Försvarspolitik. I dagarna konfererar säkerhetsexperter inför ett avgörande år. Bild: Henrik Montgomery/TT

Nu måste försvaret få tydligare förutsättningar

Både Försvarets verksamhet och dess ekonomiska förutsättningar måste försvaras. Ett tungt ansvar för detta vilar på politikerna.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

I dagarna hålls Folk och Försvars årliga konferens. Under tre dagar i Sälen sammanstrålar politiker, forskare samt representanter från myndigheter och civilsamhälle för att diskutera försvars- och säkerhetspolitikens dagsform.

Programmet spänner över områden som Sveriges relation till Ryssland och säkerhetspolitiska prioriteringar. Men utan tvivel äger engagerade diskussioner om politiska utmaningar rum även bortom seminarierna. Framför allt kan två försvarspolitiska områden tänkas bli viktiga samtalsämnen.

För det första behöver Försvarsmakten goda möjligheter att bedriva verksamhet. Vid sidan om militära insatser utomlands är övningar på hemmaplan avgörande för att upprätthålla och förstärka kompetensen hos soldater och sjömän. Det borde inte råda någon tvekan om att förutsägbarhet och tydlighet kring var sådana övningar kan och får äga rum är direkt nödvändigt.

ANNONS

Men återkommande uppstår tvister mellan Försvarsmakten och projekt som exempelvis vindkraftsbyggen. Beroende på tolkningen kan en specifik punkt i regleringsbrevet för Försvarsmakten för 2020 innebära försämrade förutsättningar för försvaret. Där återfinns en skrivelse om att Försvarsmakten vid vindkraftärenden ska "utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan” och under året "återkomma med förslag på hur det svenska systemet kan förbättras”.

Det kan vid en första anblick låta okontroversiellt – försvarsverksamhet kan inte i alla tänkbara fall gå före andra intressen. Samtidigt finns en risk att regeringens vagt uttryckta ambition om mer dialog och ett nytt system i praktiken börjar begränsa Försvarsmaktens förmåga att bedriva nödvändig verksamhet.

För det andra behöver försvarets ekonomiska förutsättningar stabilitet. Det är därför bra att ett viktigt arbete för att stärka försvaret på senare år påbörjats: Ambitionen är att försvarsbudgeten 2025 ska motsvara 1,5 procent av BNP – vilket kan jämföras med dagens nivå på omkring 1 procent. Men frågetecken kvarstår.

I slutet av förra året rapporterades det om hur politikerna och Försvarsmakten hade gjort diametralt olika bedömningar av finansieringen till och med 2030 – på upp mot 50 miljarder kronor (TT 26/11-19). Vid det laget stod det även klart att regeringen inte väntas göra en årlig uppräkning av tillskottens värde i försvarets budget – så kallad värdesäkring.

ANNONS

Det kan framstå som en teknikalitet. Principen om värdesäkring var dock grundläggande i rapporten som försvarsberedningen släppte våren 2019 – vars slutsatser januaripartierna så sent som i somras sade sig vara beredda att genomföra (TT 30/8-19). Rent konkret kan detta avsteg från försvarsberedningens rekommendation innebära att knappt fyra miljarder i försvarssatsningen uteblir (Dagens Nyheter 2/10-19).

I höst väntas riksdagen fatta nytt inriktningsbeslut för försvaret. Nu vilar ett tungt ansvar på politikerna att trygga goda förutsättningar och tillräckliga medel för att försvaret ska kunna genomföra sin verksamhet.

ANNONS