Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Coronakrisen. Jan-Olof Jacke presenterar reformer för att återstarta ekonomin. Bild: Claudio Bresciani/TT
Coronakrisen. Jan-Olof Jacke presenterar reformer för att återstarta ekonomin. Bild: Claudio Bresciani/TT

Eva Forslund: Nu är det rätt tillfälle för strukturreformer

Det är tydligt att det inte finns några snabba eller enkla lösningar på coronakrisens inverkan på ekonomin. Men ska man förändra svensk arbetsmarknad bör man prioritera de långsiktiga lösningarna.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Den svenska tillväxten sjunker med 6,1 procent 2020. Ungdomsarbetslösheten stiger brant och riskerar att landa på 17 procent. En knapp miljon svenskar är arbetslösa och många i grunden välmående företag kan gå under.

Det är ingen optimistisk bild Svenskt Näringsliv målar upp i sin rapport “Kraftsamling för jobben”.

Rapporten beskriver ett Sverige där tappet från högkonjunktur var brant och gick fort medan återhämtningen kommer att vara svår och gå långsamt. Först i slutet på 2022 kan vi vara på samma nivå i BNP som vi var i början av coronaåret.

Den svenska arbetslösheten bedöms inte sjunka tillbaka till förkrisnivåer förrän tidigast 2023.

Även om Sveriges ekonomi är på benen igen inom några år, kan konsekvenserna av coronakrisen ha mer djupgående konsekvenser för människors liv. Flera amerikanska studier har visat att de som tar examen i en lågkonjunktur påverkas ekonomiskt i upp till tio år framåt.

En liknande svensk studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering visade att för de som träder in på arbetsmarknaden i en lågkonjunktur är de ekonomiska effekterna negativa och tydliga i flera år framåt. Effekten är dessutom större för dem med lägre betyg.

Kvinnor som tar examen i en lågkonjunktur skaffar dessutom barn tidigare, blir ensamstående i högre utsträckning och får sämre ekonomi. Den effekten kvarstår i hela tjugo år efter examen.

Coronakrisen förstärker de problem som vi redan borde ha löst. Unga och utrikes födda kommer att påverkas värst och längst av den ekonomiska krisen. Trots att Sverige stängt ner mindre än många andra länder har en del branscher ändå upplevt mer eller mindre stillestånd. Det gäller särskilt butiks-, hotell- och restaurangbranschen, vilket förstås även är där många får sina första jobb.

Därför är det välkommet att Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke på tisdagen presenterade konkreta förslag för att återstarta ekonomin.

I grunden går förslagen ut på att öka incitamenten för investeringar, värna öppenheten och handeln med omvärlden samt motverka arbetslösheten och stärka kompetensförsörjningen. Bland förslagen finns sänkt arbetsgivaravgift för unga, tillfälliga regler för att ta lån och moratorium för skattehöjningar på företagande och arbete de närmaste fem åren för att ge ett tryggt investeringsklimat. Dessutom vill man satsa på digital infrastruktur.

Det torde vara tydligt att det inte finns några snabba eller enkla lösningar på coronakrisens inverkan på ekonomin. Har man chansen att påverka hur svensk arbetsmarknad ser ut i framtiden bör man därför prioritera de långsiktiga lösningarna.

Sänkt arbetsgivaravgift för unga, att en gång för alla stoppa kompetensutvisningarna och att införa tullfrihet på de insatsvaror som det råder brist på är inte bara bra lösningar under krisen, det är bra långsiktiga reformer.

Alla prognoser om coronakrisens långsiktiga effekter på ekonomin är förstås fortfarande mycket osäkra.

Det vi dock vet är att svensk ekonomi och arbetsmarknad behövde reformeras långt innan coronaviruset bröt ut. Nu har vi chansen att göra det.