Rysslands president Vladimir Putin är ett hot mot freden i Europa.
Rysslands president Vladimir Putin är ett hot mot freden i Europa. Bild: Alexei Nikolsky

Natomedlemskap är Sveriges bästa försvar

Sverige har inte har gjort sin beredskapsmässiga hemläxa. I en händelse av konflikt i vårt närområde är ett Natomedlemskap det bästa försvaret av vårt lands suveränitet.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

”Ukraina är omringat, och behöver inte göra något annat än att existera för att provocera Ryssland.”

Ibland är det nyttigt att få lyssna på personer som talar klarspråk. När Estlands överbefälhavare Martin Herem intervjuades i förra veckan i estnisk radio (SR 20/1) var han hur tydlig som helst. Det är inte Ukraina, eller väst för den delen, som hotar med krig och konflikt, det är Ryssland som genom militär upptrappning vid den ukrainska gränsen är ett hot mot omvärlden.

Sedan i slutet av förra året har Ryssland samlat stora delar av sin armé vid gränsen till Ukraina. Detta tillsammans med en upptrissad politisk retorik och en kravlista till Nato och EU har fått det säkerhetspolitiska läget att försämras rejält i Europa. Läget är så allvarligt att USA och Storbritannien har beordrat hem sina diplomater från Ukraina.

ANNONS

Rysslands och president Putins retorik de senaste veckorna är lömsk och vilseledande. Trots att det är Ryssland som står för den ökade spänningen anklagar Putin väst för att ha förvärrat läget och kräver bland annat att Nato ska dra sig tillbaka från det forna östblocket och att Ukraina aldrig ska få bli medlem i den militära försvarsalliansen.

Det spända säkerhetsläget har även påverkat Sverige, bland annat genom att ryska landstingsfartyg seglade in Östersjön för ett par veckor sedan. Den svenska reaktionen lät inte vänta på sig, och det skickades militära styrkor till Gotland som en markering.

Ukraina är ett av Europas största länder med en befolkning på nära 46 miljoner invånare, inklusive Krim. Det är en suverän stat och har alltså rätten att själva bestämma över sitt lands framtid. Genom annekteringen av Krim-halvön 2014 och stödet till ryska separatister i östra Ukraina har Ryssland på ett flagrant sätt brutit mot landets suveränitet.

Det är varken Nato eller EU som hotar säkerheten i Europa, det är Ryssland. Därför bör också svaret på ett eventuell nytt ryskt angrepp mot Ukraina vara både hårt och resolut.

Det var egna erfarenheter av den tyska ockupationen under andra världskriget som ledde till att våra nordiska grannländer Danmark och Norge redan vid Natos bildande 1949 valde att gå med den militära försvarsalliansen.

ANNONS

När sedan Sovjetunionen föll samman efter murens fall i slutet av 1980-talet tog även en rad forna öststater chansen och sökte sig till Nato som en tydlig signal om att de värnade sin självständighet. I dag har försvarsalliansen 30 medlemsländer.

Sett mot denna historiska bakgrund kan man konstatera att Sverige inte har gjort sin beredskapsmässiga hemläxa.

I en händelse av en kris eller en konflikt kan Sverige inte räkna med att de olika förbindelser vi har med omvärlden verkligen gäller. Det säkerhetspolitiska läget i dag behöver inte vara detsamma när det väl hettar till. Därför kan Sverige inte fullt ut lita på den solidaritetsprincip som vi i dag tycks ha sökt med länder i vår närhet och inom Europa. Det som verkligen gäller är ett rakt medlemskap i den transatlantiska försvarsalliansen, det vill säga Nato.

Om eller när Ryssland inkräktar på Ukrainas suveränitet så ska givetvis Sverige protestera å det allvarligaste och tillsammans med omvärlden, läs EU, genomföra de aktioner och sanktioner som faktiskt sänder en allvarlig signal till president Putin och Kreml.

Men den långsiktiga konsekvensen av ett eventuellt militärt ryskt angrepp på Ukraina bör givetvis vara att Sverige ansluter sig till Nato. Ensam är sannerligen inte stark när det blåser upp till konflikt på den internationella scenen.

ANNONS

Styrkan i Natosamarbetet ligger i den kollektiva försvarsprincipen, angrips ett Nato-land är det ett angrepp på hela Nato. Med ett svenskt Natomedlemskap kan Sverige därför säkerställa det försvar och den beredskap som behövs i en osäker värld, och även bidra till en ökad säkerhet i vår del av världen.

Märk väl, det är inte Nato som trappar upp osäkerheten i Europa, det är Ryssland. Det är att tala klarspråk.

ANNONS