Det är sent på skoldagen på Österledskolan i Oskarström då det händer. Det uppstår bråk mellan en utomstående person och en elev på skolan. Egentligen är allt över på ganska kort tid och det är bara en liten del av skolan som berörs. Det är alltså bara ett fåtal av skolans 310 elever som direkt påverkas av bråket. Ändå kom det att sätta igång en lång rad händelser som påverkar både på elever och skolpersonal. Visserligen har det varit oroligt en tid på skolan när bråket inträffar, men ingen kunde ana vad komma skulle.
Det blir rektor Charles Lundholm som reder ut det praktiska runt bråket. När han veckan efter ska i väg på en utbildning verkar läget vara under kontroll. Men så kommer nästa smäll.
Efter att Hallandsposten i mars rapporterat om oroligheterna på skolan och reaktioner från föräldrarna, skriver frilansjournalisten Joakim Lamotte om händelsen på sin Facebook-sida som når över 190 000 följare.
Lamotte skriver att han pratat med föräldrar. Som rubrik på sitt inlägg skriver han: ”Föräldrar på skola i Halmstad: Våra döttrar misshandlas och kallas svennehora”. Därefter följer några dagar med ett hårt tryck mot skolan och dess ledning, framför allt genom sociala medier, i vad som bäst kan kallas för en hatstorm.
När jag besöker skolan en dag i slutet av maj är stämningen som vilken skoldag som helst. Samma dag pågår ÖD-cupen, skolans årliga fotbollsturnering, och det märks tydligt att vårterminen lider mot sitt slut.
Under ett par timmars tid får jag träffa de båda rektorerna, Stefan Blessenius och Charles Lundholm, tillsammans med lärare, skolsköterska, kurator och studievägledare.
Den bild som framträder av samtalen är att man tillsammans har kommit till rätta med de tidigare problemen. En första åtgärd var att all skolpersonal numera två gånger i veckan är schemalagda som rastvärdar. Med andra ord har vuxennärvaron ökar markant. Charles Lundholm berättar att rastvärdarna bara upplevs som positivt, inte minst av eleverna.
Stefan Blessenius menar att man varit mycket lösningsfokuserad för att skapa lugn och ro på skolan. En framgångsfaktor som han också lyfter fram är en nära relation mellan hem och skola.
Charles Lundholm säger att skolan fått en mycket bra respons från polisen och att det har gett resultat.
”Det som har tagit skruv är att vi polisanmälde och att det sedan ledde till en fällande dom”, säger han.
Sedan i december förra året har Österledskolan kameraövervakning. Det är bara de två rektorerna som har tillåtelse att se på de inspelade filmerna. Skolpersonalen uppger att kamerorna har haft en bra effekt, framför allt i situationer där ord står mot ord. Innan det ens har blivit tal om att titta på filmerna har det hänt att den skyldige, ställd inför att bli överbevisad, medgett sin skuld.
Om kamerornas dokumentation inte ljuger är situationen på sociala medier en helt annat. Där går det ofta inte att reda ut vad som är sant eller falskt. Tyvärr råkade Österledskolan ut för en hatstorm efter Joakim Lamottes så kallade rapportering. Inte minst kom det en mängd kommentarer från människor som aldrig satt sin fot på Österledskolan eller ens i Oskarström.
Kort efter hatstormen skrev två niondeklassare på skolan en insändare i Hallandsposten där de ville lyfta fram sitt perspektiv och hur de upplever situationen på skolan.
”Vi tycker givetvis att våld aldrig ska förespråkas och att det ska finnas konsekvenser för detta. Men det vi upplever är att den situationen har blivit extremt felvinklad och felvriden. Vriden så pass långt att allt har övergått till ren och skär rasism”, skrev de två eleverna (HP 16/3).
Oroligheterna på skolan ledde till att Skolinspektionen gjorde ett besök i april för att ta reda på hur skolan och dess ledning arbetar mot kränkningar. Hallandsposten rapporterade i veckan om inspektionens rapport och den riktar hård kritik mot skolledningen för att man inte arbetat tillräckligt i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling av elever. Därför krävs också att skolan senast i början av september ska återkomma med hur vilka åtgärder man ska vidta (HP 10/6).
Av mitt besök att döma har skolan redan kommit en bra bit på vägen. Rastvärdarna är ett första viktigt steg. Sedan har man fått en god hjälp utifrån.
Det rättsliga efterspelet till det uppmärksammade bråket har som sagt gett effekt, det är särskilt tydligt i att utomstående och obehöriga personer nu vet att de inte får befinna sig på skolans område. När jag pratar med personalen får jag flera gånger höra att en person som orsakat bråk, vid ett tillfälle närmat sig skolan men stannat utanför.
Därute, vid vägen som går förbi Österledskolan, har personen stannat och inte kommit närmare. Just där har samhället markerat sin gräns. Det är en osynlig gräns, men den som överträder den kommer att straffas.
Det är mycket som fungerar väl i den svenska skolan, men det finns givetvis också både stora utmaningar och tillfällen då det uppstår akuta problem. Reaktionerna från personalen på Österledskolan är tydliga, när man väl behövde hjälp har polisen ställt upp och varit på plats.
Polisnärvaron på skolan ska inte tolkas som att det finns ett akut problem, den ska i stället ses som att samhället är på plats när det behövs.
