Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Fabio Ishaq vilse i ett politiskt landskap.  Bild: Jari Välitalo
Fabio Ishaq vilse i ett politiskt landskap. Bild: Jari Välitalo

Mattias Karlsson: När SD ser rött tappar Halmstad politisk styrfart

Alliansens budget föll men det politiska styret består. Men än en gång har SD visat att man inte är ett parti att lita på när man låter personlig revanschism gå före sin egen politik.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Det blev dramatiskt på onsdagens budgetfullmäktige i Halmstad.

Först meddelade Sverigedemokraternas Fabio Ishaq att partiet skulle rösta på S-budgeten framför sitt eget förslag, vilket ledde till att Alliansens budget föll i omröstningen.

Därefter begärde det socialdemokratiska kommunrådet Stefan Pålsson ordet och sa att ”Alliansminoriteten helt har tappat kontrollen om styret av kommunen” och förväntade sig att Alliansen bjuder in till politiska samtal om hur kommunen ska styras.

En snabb replik kom efter mötet från kommunstyrelsens ordförande Jonas Bergman (M) som hade ett tydligt budskap, Alliansstyret sitter kvar och kommer att regera med Socialdemokraternas budget.

Med andra ord, Alliansens budget föll men det politiska styret består. Allt är ändå verkligen inte frid och fröjd för det. Nu kommer Halmstad att under nästa år ha en S-budget som ska förverkligas av Alliansen.

Tacka Fabio Ishaq för det. Än en gång har Sverigedemokraterna visat att man inte är ett parti att lita på när man låter personlig revanschism gå före sin egen politik.

Inför årets viktigaste fullmäktigemöte var det mycket som inte var sig likt. Förutom att politikerna var omlokaliserade till Halmstad arena så utgick all debatt med hänvisning till coronapandemin. Det var ett klokt drag, även om det demokratiska samtalet blev lidande.

Under budgetärendet fick varje parti göra ett anförande på tio minuter, och det var när SD:s gruppledare Fabio Ishaq tog till orda som det blev tydligt vilken budget som skulle segra. Ishaq sa att partiet säger nej till en allians där liberala krafter är dominerande över de konservativa krafterna.

Fabio Ishaq kom sedan med en bortförklaring om att S är det minst skadliga förslaget och att man därför skulle rösta på det. Sanningen är i stället att han ser rött på Alliansens agerande i våras när man först bjöd in alla partier till ett budgetsamarbete och sedan tvärvände när SD tackat ja.

Konsekvensen av SD:s agerande blir nu att Halmstad tappar politisk styrfart och på nytt hamnar i ett osäkert läge. Detta mitt i en pandemi där mycket är oklart för kommunen inför nästa år.

Hur länge kommer smittan att påverka kommunens alla verksamheter och när kommer livet att återgå till det normala? Det kan ingen svara på i dag. Men en sak vet vi. Socialdemokraternas budget vann med stöd av SD och Alliansen fortsätter att styra.

I en kommentar till Hallandsposten säger Stefan Pålsson att Alliansen är svaret skyldigt om hur man ska få igenom sin politik och drog till med att det är ”odemokratiskt” att fortsätta styra.

Men det är att ta till överord och att kraftigt missbruka ordet demokrati. Onsdagens fullmäktigemöte var oberäkneligt men det var verkligen inte odemokratiskt. Det ordet hör inte hemma i Halmstad utan i en diktatur.

Det är också så som Jonas Bergman säger till HP att det finns fyra sammansvetsade partier i Alliansen medan de fyra oppositionspartierna inte har en egen grund att stå på. Det är så demokrati kan se ut.

För att sammanfatta läget. Sverigedemokraterna är emot Alliansen för att det innehåller liberala element. Vilken politik de i stället vill driva är högst oklart. Paradoxalt nog har SD har röstat fram en S-budget utan de satsningar på trygghet som partiet själv lyfter fram i sin budget. De säger sig vilja var ett konservativt parti och röstar därmed på Socialdemokraterna. Den logiken får partiet själva förklara inför sina väljare.

Efter att Socialdemokraternas deras budget vann sträcker alltså partiet ut en hand till Alliansen. Men det är oklart vad den utsträckta handen egentligen innebär. Det finns ingen konkretisering i vad det är man vill samarbeta om – mer än att man vill samarbeta, eller?

Omvänt menar Jonas Bergman att Alliansen sträckte ut sin hand i våras när bjöd in till budgetsamarbete men att man då direkt fick nobben av S.

Det som tycks som att de utsträckta händerna inte är så långa att de når varandra eller så befinner de sig på helt olika våningar. Klart är i alla fall att händerna inte har mött varandra.

Kanske är det just här det brister i dagens Halmstadpolitik. Det finns ingen vilja till ett politiskt handslag över blockgränsen om de övergripande linjerna för kommunens framtid.

Det är faktiskt synd. Och inte minst ger det utrymme för ett ansvarslöst parti att för ett ögonblick hålla i taktpinnen.